Har trängningar och kan inte sova.. sitter och nickar i soffan men kan inte riktigt slappna av så pass att jag somnar. Just nu har jag något i funderingarna som kan vara nyttigt att veta för er med uretrit. Jag ska egentligen inte säga något eftersom jag inte testat det ordentligt men jag kan ju berätta vad jag tror i alla fall. Ni vet att jag varit sämre nu ganska länge, inte riktigt kunnat bli symptomfri som förut. En tanke var att det var pga. att jag börjat jobba igen, även om det är väldigt lite så innebär det ändå lite stress naturligtvis.

Sen har jag länge gått och funderat på om det kan ha någon betydelse vad jag dricker för slags te. Att dricka te på morgonen har ofta varit min räddning eftersom mina urinvägar verkligen visat sig må bra utav varm vätska men på sistone så har teet verkligen inte hjälpt. Det låter ju konstigt att det skulle kunna göra så stor skillnad men just nu tror jag faktiskt att det har betydelse.

 

Jag har länge druckit svart te (för att det varit det billigaste och när man dricker i sådana kopiösa mängder som jag så blir det dyrt att köpa något annat än just det billigaste). Jag har funderat lite smått på om det gröna teet som jag drack förut var det som fick mig att må bättre så idag köpte Christoffer grönt te åt mig. Jag drack en halv kopp grönt te och en stund senare så utbrast jag "men Christoffer, jag har inga trängningar!" Jag har haft trängningar nästan dygnet runt så länge nu så för mig blev det verkligen skillnad när det helt plötsligt försvann. Det kan absolut vara en tillfällighet och det är därför jag ska pröva skillnaden klokt nu men det skulle faktiskt kunna vara så att min försämring beror på detta.. hur sjukt det än låter. Hoppas verkligen på det!!

Aloe Vera drycken har jag fortfarande inte märkt någon skillnad av men det kan ju ta tid så jag fortsätter tills dunkarna jag har är slut.

 

/Jeannie

 

 

Önskar verkligen att jag hade en klok mobil så att jag kunde visa er hur jag ser ut i ansiktet just nu.. Jag har varit på stranden hela dagen idag och bränt sönder hela mig. Varför lär jag mig aldrig?? Men nu får det vara nog, nu måste jag lära mig att använda solkräm!

 

Gårdagen gick ganska bra. Hade ganska ont när vi gick till middagen på kvällen men när jag fått i mig lite alkohol så blev det bättre! Festen blev lyckad och vi hade roligt!

Nu blir det till att bara vara hemma och slappa ikväll tror jag, är så otroligt trött. Käka lite lätt middag och se på film!

 

/Jeannie

Är det någon som jag ser upp till så är det Fanny! Så jäkla modig och stark!! Jag är ju fortfarande lite "feg", drar mig för att själv se till att jag hamnar i jobbiga situationer. Vår Fanny är verkligen en förebild för alla oss med kronisk uretrit!

 

Just nu sitter jag med en kopp te och stå kinintabletter framför mig. Är en ganska stressig dag i dag med lite stillasittande så kininet är mest i förebyggande syfte. Jag har trängningar nu men inte så farligt att det hindrar mig från något. Så fort jag känner mig klar så ska jag åka till Lärbro till farmor med familjen, hon flyttar in i nya lägenheten idag så vi ska hjälpa till med de sista och umgås nu när hon har fått det så bra! Sen på eftermiddagen blir det till att åka hem igen, göra sig festfin och gå bort till Fredriks 30årsfest för att äta helgrillat lamm och träffa massa trevligt folk!

 

Solen skiner och det är riktigt varmt ute, jag hoppas på en bra dag och att min kropp vill sammarbeta lite.

Hoppas ni får en trevlig helg!

 

/Jeannie

Blir fortfarande inte symptomfri.. oroar mig över att detta inte är någon period. Samtidigt så har jag kommit på att det var ungefär samtidigt som detta började då jag började jobba igen.. Eller rättare sagt, Ylva och Linda tror att jag mår sämre kanske pga. jobbet och det var då det slog mig.

Jobbtiderna jag har nu är bestämda efter mina förutsättningar, arbetsuppgifterna lika så. Så på så sätt borde jag inte må sämre eftersom jobbet verkligen följer mina behov, inte tvärt om. Men däremot vill jag ju fortfarande tjäna så mycket pengar som möjligt och stannar ofta kvar på jobbet även om jag blivit lite sämre och egentligen skulle ha gått hem för att vila innan det blir värre. Så frågan är om det kanske kan bero på det, även om jag aldrig egentligen behöver vara stressad för att komma till jobbet i tid så blir jag stressad ändå men av just pengarnas anledning. Vilket inte är så konstigt eftersom jag fortfarande lever på Christoffer och inte har några pengar att unna mig något för.

 

Igår kände jag mig faktiskt riktigt lycklig!

Linda kom hit för att prata lite på kvällen och då berättade hon att hon kände sig glad igen och att hon mådde bättre. Det har hänt saker på hennes jobb som varit jobbigt för henne men nu vägde det positiva mer än det negativa. Det är otroligt hur mycket man känner med sina vänner, hela jag blev verkligen lättad av att se henne le!

Sen började jag tänka på hur spännande jag tycker det är med mitt nya jobb som återförsäljare, hur glad jag är över att jag fick den möjligheten! Hur perfekt allt runt omkring mig egentligen är. För även om jag är sjuk så är allt annat perfekt och det är ju ingen självklarhet faktiskt!

 

Idag ska jag jobba, om jag mår bra efter jobbet ska jag till bolaget och efter det åker vi ut några stycken till Fårö för att käka och lyssna på Linda och Ylva som spelar på Strandcafét! Hoppas, hoppas jag mår så pass bra att jag fixar det!

 

/Jeannie

Igår började jag dricka Forever Livings Aloe Vera Gel, ska bli så spännande att se om det blir någon skillnad! Hade telefonmöte med min handledare igår då vi gick igenom alla produkter och saker man bör veta. Tog tre timmar och jag hade mer eller mindre skrivkramp när vi var klara men det är helt sjukt vad spännande det är!! Det bästa är att man som återförsäljare för Forever Living kan vara så stolt över det man säljer då produkterna verkligen gör underverk, jag lovar er, dem gör sjuka grejer med oss!

Slutar aldrig att förundras :)

Idag ska jag jobba, sen får vi se vad kvällen bjuder på!

/Jeannie

Jag har flera gånger nämnt att jag ofta får mer ont om jag dricker läsk, saft eller juice. Jag har länge hållit mig undan från det för att få må så bra som möjligt, kanske tagit ett halvt glas läsk en lördag om jag varit hemma men annars bara druckit vatten. Igår gjorde jag ett undantag då jag var så extremt sugen på juice. Tog ett glas juice på morgonen och efter det var det kört. Är det inte sjukt att ett glas juice kan förstöra en hel dag?? Jag hade ont hela dagen och det spelade ingen roll hur mycket vatten jag drack eller hur länge jag satt med värme, det försvann inte.

 

På kvällen ringde Christoffer och sa att Dennis och Alex skulle med hem och grilla hos oss. Jag hade som sagt ont, låg kanske då uppe på en fyra/femma, men jag vågade verkligen inte säga nej. Jag har aldrig känt så förut, att jag inte vågat säga nej till Christoffer om jag haft ont men denna gång lät han så glad och spontan och jag ville inte förstöra deras plan för att jag är sjuk. Tvingade mig upp för att diska och plocka undan innan killarna kom.

Dennis känner jag bra och honom skulle jag kunna ha ont inför men Alex känner jag inte lika bra, jag vet inte ens om han vet att jag är sjuk. Precis som Fanny skrev här under så är det jobbigt att ha ont inför mäniskor man inte känner bra och därför försökte jag helt enkelt dölja det under tiden som dom var här.

Christoffer märkte det på en gång. Det i sig är en trygghet att veta att han vet även om jag inte säger något.

 

Kunde inte sova fören efter ett i natt och idag har jag fortfarande ont. Kommer inte hinna till jobbet i tid, nu hoppas jag att jag hinner jobba någon timme lite senare åtminstone!

 

/Jeannie

Igår var jag ute på Fårö med Linda och Ylva, låg och solade på stranden en stund för att sedan åka och käka innan Linda började jobba. Var så otroligt arg innan jag äntligen kom iväg, ville verkligen ut i solen när det var så fint väder men trängningarna ville inte ge med sig. Kom inte ut fören vid ett och då har ju halva dagen gått redan. Men hur som helst, jag fick ju sola en stund i alla fall.

Sen på kvällen blev jag dålig igen och kände mig frustrerad över att jag inte fick göra något när jag ville under hela dagen. Tillslut blev det i alla fall lite bättre och jag gick bort till Nandie och Maria, satt där och pratade hela kvällen.

 

Idag är en slappardag. Har inget planerat och det är inte soligt ute. Ska nog jobba lite med Forever Living, passa på och plugga lite.

 

/Jeannie

Idag har jag lyckats få en hel del gjort på min lediga dag! Har haft trängningar hela dagen men eftersom jag varit hemma så tänkte jag att jag kör så länge det går så får jag se om jag blir sämre helt enkelt. Det gick bra! Trängningarna att legat på samma nivå hela tiden och jag har inte haft några större smärtor trots att jag rört på mig mycket. Har städat lägenheten, klippt gräsmattan, burit massa tvätt, lagat mat osv. Efter att Linda slutat jobbet åkte vi ner till min morfars gamla stuga, som förvisso inte är någon gammal stuga längre då den är renoverad men för mig kommer den nog alltid vara morfars gamla stuga. Jag putsade alla fönster och Linda höll mig sällskap, pratade om hur mysigt det skulle vara att ta ner alla över en helg i slutet av sommaren, grilla, dricka öl och bara mysa. Det är verkligen något att se fram emot. Tänker lite på hur jobbigt det kan bli med uretriten när jag då ständigt har folk runt omkring mig men slår tanken ifrån mig ganska fort. Det är ju bara mina närmsta vänner, alla vet att jag är sjuk och det är inget konstigt för dem.

 

Idag jobbade jag mina fyra timmar och det gick bra, var mycket folk och stressigt vilket innebar att jag fick annat att tänka på. Explosiv stress eller va vi nu ska kalla det för, alltså stress som kickar i gång kroppen för att göra något effektivt och fort just för stunden är bara positivt för mig. Det får mig att tänka på annat och jag kan lättare "glömma" uretriten. Stress som länge ligger och mal mår jag sämre av uretritmässigt. Alltså som att veta att "denna vecka måste jag passa denna tid varje dag och sedan vara närvarande så här länge" tex.

 

Vid fyra kom Linda och Ylva in och ville att jag skulle följa med till stan.

Då kom de där prioriteringsfrågorna upp igen som bara någon med uretrit förstår.

 

Eftersom jag jobbat i fyra timmar och dessutom i två timmar innan jobbet försökt fylla blåsan så att jag ska må så bra som möjligt under arbetspasset, så har jag alltså inte kissat på 6 timmar samtidigt som jag har haft trängningar hela dagen. Jag vet att om jag kissar innan vi åker till Visby så kommer jag ha ont innan vi ens hunnit dit och då ska vi fortfarande strosa runt där i ett par timmar. Om jag däremot håller mig tills vi kommit hem från Visby så riskerar jag att ha kramper och väldigt ont innan jag ens hunnit hem. så...what to do?? För jag vill ju inte stanna hemma medan tjejerna åker in till stan och umgås. Jag vill inte ge mig så lätt, jag måste ju försöka kämpa lite.

Jag åkte med och hade en spontan, trevlig eftermiddag i stan med Linda, Ylva och Nandie. Lyckades hålla mig tills vi kom hem och fick bara lite ont ungefär en timme innan vi var hemma. Den här gången hade jag tur.
Men att inte kissa på 12 timmar, undrar vad det har för inverkan på kroppen egentligen.

 

/Jeannie

Jag har ju länge varit glad över att jag kunnat bli smärtfri under dagarna om jag bara börjar dagen på rätt sätt. Dvs. dricka mycket varm vätska, inte dricka söta drycker (som juice), och se till att hålla mig varm om fötter osv.
Jag vet inte riktigt vad som är på gång nu, om detta är ett sämre skov eller om det här är början till någon form av uppgradering av sjukdomen men hur som helst så skrämmer det mig! Jag har funderat nu ett tag men inte sagt något då jag försökt blunda lite för det och tänkt att det bara är en tillfällighet. Men nu känner jag bara mer och mer oro då jag inte längre blir symtomfri. I vanliga fall brukar jag först få bort kramperna sedan smärtan och tillslut ger även trängningarna med sig, nu får jag bort kramper och smärta men trängningarna hänger kvar.

Inombords skriker jag "vill inte, vill inte, vill inte!!!" Orkar inte gå igenom en negativ förändring av sjukdomen. Märker att jag börjar gå tillbaka till det där stadiet när man sitter och googlar på allt som har med uretrit att göra i hopp om att man ska hitta något nytt, jag reagerar på allt som har med sjukdom och inflammation att göra och jag funderar på att börja söka mig utomlands efter andra läkarkunnskaper.

 

Ska börja jobba vid 12. Jag fixar att jobba när trängningarna ligger på den nivån som de ligger på nu men det är fortfarande inte kul någonstans att jobba med trängningar när man ständigt har människor runt omkring sig som man dessutom ska vara trevlig mot. Jag klistrar på någon slags yta, jag ler och låtsas att jag är någon annan. Det får mig att bli totalt utmattad, när jag kommer hem känns det som om jag jobbat en hel dag.

 

Just nu hoppas jag bara att Karin och hennes dotter har fått hjälp i Italien!

 

/Jeannie

Här är en bild jag lyckades få tag i från midsommar!

 

Min mobil är ju trasig och eftersom den är vattenskadad så kunde jag inte lämna den på lagning. Jag har Christoffers gamla mobil just nu och den kan jag inte ta så bra kort med, alltså har jag inget skoj att lägga upp trots att vi har gjort en massa kul de senaste dagarna!

 

På midsommarafton hade jag problem med migrän väldigt längre. Fram till kvällen någon gång mådde jag illa och hade sprängande huvudvärk, men vi åkte ändå hem till mina föräldrar för att äta midsommarmat och tårta. När huvudvärken började släppa åkte Ylva, Linda och jag ut för att plocka blommor, sen satt vi hemma hos Ylva, band kransar och drack öl. Tillslut åkte vi hem till Dannes föräldrar, midsommarfina i nybundna kransar och det blev en helt underbar midsommar! Människor i alla olika åldrar, lekar och god mat! På natten någon gång cyklade Christoffer, Linda och jag till en annan midsommarfest, hade trevligt där i någon timme och sen cyklade vi hem till Linda tsm med Dennis och André. Spelade gitarr tills solen gick upp och cyklade sen ner till hamnen, satte oss på piren och såg på soluppgången.

 

På midsommardagen grillade Linda, Christoffer och jag på kvällen och Dennis kom upp för att se på fotboll.

Igår åkte Linda, Jeffrey, Ylva, Nandie, Danne och jag till Blå lagunen för att bada och sola, så sjukt skönt! Efter det stack jag och Christoffer hem till Dennis familj på tårta och kaffe då Dennis fyllde år och på kvällen åkte Christoffer och jag ut till båten för att fiska.

Jag är så lycklig över att jag har möjlighet till att göra så mycket trots sjukdomen!

 

Idag ska jag jobba om min kropp tillåter det, sen får vi se vad resten av dagen erbjuder!

/Jeannie

Jag kunde inte sova så lika bra att gå upp! Just idag är det ganska skönt att komma upp i tid ändå, så att man har större chans att må bra och till och med vara midsommarfin när midsommarfirandet börjar!

I år ska Christoffer och jag fira midsommar först hemma hos mina föräldrar som bjuder på midsommarlunch, sedan åker vi hem till Fårösund igen för att gå hem till Dannes föräldrar som både har födelsedagsfirande och midsommarfest. Vi blev bjudna dit i veckan, så himla gulligt att både vi och Linda blir bjudna dit eftersom vi är vänner till Danne och Nandie.

 

Hoppas det inte kommer regna så jäkla mycket som dem säger!

 

 

Mycket depp i bloggen just nu.. känner tyvärr inte att jag kan göra det bättre heller.

 

Det blev aldrig riktigt bättre igår. Jag gick hem till grannen senare och satt där med Linda och Ylva. Ylva spelade gitarr och vi sjöng en massa fint hela kvällen. Jag kände att jag blev bara mer och mer illa till mods. Började tänka alldeles för mycket. Gick hem tillslut och det första jag gjorde var att kolla vad en utav mina vänner hade svarat på en väldigt komplicerad konversation vi haft lite tidigare.

 

Sen blev det verkligen kolsvart.

Jag blir så fruktansvärt äcklad över hur människor vars händer jag lagt hela mitt liv i, utan att ens blinka kan krossa hela ens tillvaro. Människor man litat på, människor man både stöttat och behövt. Människor som betyder något alldeles speciellt. För några år sedan förlorade jag halva mitt liv när jag blev sjuk, igår kändes det som att jag förlorade andra halvan.

 

Jag är lycklig över att jag har så otroligt fina vänner runt omkring mig som varje dag stöttar mig, som ser hur jag mår även om jag försöker dölja det. Mitt hjärta tillhör också Christoffer som varje dag kämpar vidare med mig och min sjukdom, som alltid finns och aldrig ger upp. Men hur mycket fint som än finns runt omkring så är det fortfarande oerhört tungt att bli sviken av någon man delat så mycket med. Hur ska jag kunna lita på någon efter det här?

 

/Jeannie

Idag har jag haft svårt för att komma upp på topp och vara glad över det som går bra istället för att tänka på det som inte är så bra just nu. Igår träffade jag en utav mina gamla lärare för högstadiet. Han var min favoritlärare och det kom upp så otroligt mycket minnen när jag fick en pratstund med honom igen. När han frågade vad jag gör nu för tiden och jag var tvungen att svara "jag jobbar fortfarande i bungehallen" så sköljde verkligen en fruktansvärd besvikelse över hela mig. Inte från hans håll utan från mina egna tankar på min tillvaro och hur den egentligen hade kunnat se ut om jag aldrig blivit sjuk.

 

Jag har alltid haft så stora planer, velat gör så mycket osv. Att behöva säga att jag jobbar på ICA, att jag inte pluggar, att jag fortfarande har samma skrotbil som jag haft sedan jag var 16 år, att min pojkvän betalar all hyra, el och mat för oss båda, att jag inte har rest särskilt mycket alls osv. Det är en ständig påminnelse om hur lite av det jag trodde min framtid skulle innehålla som faktiskt blivit av. En ständig påminnelse om att jag inte längre är samma person som jag var för några år sedan och att min tillvaro idag inte bygger på egna val.
Jag har inte kunnat släppa detta riktigt just idag. Läraren som jag träffade igår, han är nog den sista som jag vill göra besviken med att behöva tala om att jag inte kommit någonstans i livet. Han har en sådan speciell personlighet, hela han lyser av självsäkerhet, går alltid rak i ryggen och man ser på honom att vet precis vad han vill. Han är väldigt brutal och säger alltid precis vad han tycker och tänker, vissa har nog väldigt svårt för människor som inte lindar in sina ord i bomull men det var detta som fick mig att verkligen lyssna! Tack vare detta vet jag också att allt positivt han sa menade han verkligen, fick jag beröm så var det ren och skär ärlighet. Han kom till att betyda väldigt mycket för mig under högstadietiden men jag tror inte han vet riktigt exakt hur mycket.

 

Nä, nu ska jag äta och försöka träffa några fina vänner. Försöka tänka på hur bra mitt liv egentligen är!

 

/Jeannie

Kommer ni ihåg i lördags när jag skrev om att kvällens planer inte verkade bli vad vi först tänkte och att jag så gärna ville ha något att se fram emot. Ni kan inte ens gissa vad den kvällen senare kom till att innehålla!!

Nandie, Danne och jag blev inbjudna till en kväll i en utav Sveriges finaste limousiner, haha!

Min före detta klasskompis är tillsammans med en tjej som denna kväll fick låna en limousin som hennes pappa hyrt hit över helgen, så vi åkte runt i den, drack öl och hade trevligt!

 

 

Jag ska i början av Juli börja sälja för Forever Living. Forever Living är världens största odlare, tillverkare och distributör utav Aloe Vera. Alla produkter är ekologiska och håller en mycket högre kvalité än andra Aloe Veraprodukter som finns på marknaden. Sedan jag började läsa om detta har jag varit fast, otroligt spännande är det! Något som jag framförallt har intresserat mig för är produkterna som verkar på insidan av kroppen. Alla vet att Aloe Vera är bra för kroppen och att Aloe Vera kan göra underverk men det finns ju så otroligt mycket mer än bara salvor och krämer.

 

Aloe Vera Gel är en dryck gjord på färskpressad Aloe Vera. Ett dagligt intag av denna juice har många positiva effekter på kroppen. Aloe Vera innehåller bland annat saponiner, naturliga tvålämnen som avlägsnar slaggprodukter. Denna egenskap är nyttig för oss då tarmsystemet renas och därmed ökar upptaget av näringsämnen. Aloe Vera Gel har exempelvis visat sig vara bra för människor som lider av IBS.

Jag har funderat lite över om Aloe Vera Gel kanske skulle kunna göra någon form av inverkan på urinvägarna, faktum är att jag är riktigt nyfiken och tänker själv pröva att dricka Aloe Vera Gel när jag själv börjar sälja dessa produkter.

Om någon mer är nyfiken på detta och själv skulle vilja testa eller bara vill ha mer information så får ni gärna höra av er till mig!

 

Trängningar och ont.. superfint väder ute, vill vara ute och göra massa saker men det går ju såklart inte. Får i alla fall vara glad över att jag kunnat vara på stranden en timme idag. Christoffer och jag åkte iväg vid ett och njöt av solen nere i viken. Åkte sen och köpte glass. Mysigt!

Vill ha något att se fram emot ikväll men utöver uretriten ser det ut som om planen håller på att spricka. Hoppas, hoppas något skoj händer ändå!

 

Har pysslat en stund med mina smycken idag. En sådan hobby borde alla ha, speciellt när man har en sjukdom som gör att man måste vila mycket. Har man inget att sysselsätta sig med så blir man verkligen knäpp på allt sittande och liggande!

Idag har jag jobbat igen, det gick jättebra! Fyra timmar är än så länge precis lagom för mig. Det går att ta sig igenom även om jag inte är helt smärtfri.

Nu ska vi bort till Bunge krog för att äta middag med Christoffers familj, det ska bli riktigt mysigt!

 

Har varit riktigt förbannad idag på allt som har med min utredning på aktivitetsersättning att göra. Har fått vänta i två veckor på en telefontid till min läkare, nu idag när jag äntligen fick prata med honom så tyckte han att det var bättre att vi inte skrev något till kompletteringen de ville ha utan han tyckte det var bättre att dem ringde honom (trots att han faktiskt inte riktigt kan förklara hur allt fungerar för mig) Dessutom så går han på semester nu så inte fören i början av Juli kommer försäkringskassan kunna fortsätta med utredningen. FY FAN säger jag bara. När ska det här får ett slut?

 

/Jeannie

Sitter och väntar på att min läkare ska ringa. Försäkringskassan behöver komplettering till utredningen om min aktivitetsersättning. Tyvärr är det förseningar så har ingen aning om när han ringer. Är orolig. Försäkringskassan vill veta i vilken utsträckning sjukdomen ter sig. Hur många timmar per dag jag mår si eller hur det funkar med jobb när jag mår så. Det är ju svårt även för mig att förklara.

 

Idag har jag solat och läst Lindas bok en gång till. Korrekturläst denna gång. Hon är så jäkla duktig den bruden så det fans inte särskilt mycket att rätta. Dess då mer att beundra! Har lyckats bränt mig rätt ordentligt på ryggen under tiden jag läste. Snälla, låt mig bli brun någon gång!