Hej!

Nu var det länge sedan jag skrev här.
Jag önskar att jag kunde skriva att det är för att jag varit upptagen och haft superkul, men så är det inte. Jag har mått väldigt dåligt och helt enkelt inte orkat. Idag var jag på stan för första gången på sjukt länge.
Jag orkar inte.
När jag väl mår bättre tar jag ikapp på sömnen liksom. Haft mycket ångest under perioden också.

Aja, nog om det!

Idag är jag glad, har mått lite bättre än vanligt, träffat en vän som jag inte träffat på länge.. bra dag helt enkelt!

Tyvärr har min inkontinens blivit värre.. Ni som följt bloggen ett tag vet att jag aldrig haft problem med inkontinens, utan det började vid årsskiftet. Det har blivit oftare och oftare sedan dess, och 2 gånger på 3 dagar har jag nu behövt byta trosor mitt på dagen. Sjukt irriterande. Det kommer ofta när jag har sjuka mängder trägningar, eller nästan från ingenstans.
Igår öppnade jag lådorna som jag fått hemskickade med inkontinensskydd. De kanske är aktuella ändå. Jag kanske måste börja använda dem.
Jag blev lite bitter när jag insåg det, men sedan berättade mamma att hon varit på apoteket några dagar tidigare, och sett en kvinna STOLT bära omkring på dessa. Det var inget hon skämdes över, och mamma beundrade verkligen henne.
Sedan hon sa det känns det okej. Varför ska jag skämmas, må dåligt över att jag kissar på mig ibland?
Jag får bara se till att göra det lite praktiskt för mig. Mycket trägningar = skydd. Om jag inte ska vara hemma på ett tag = skydd. Och sen ha med sig extra trosor i väskan jämt. Inte så stor grej egentligen, och jag har börjat vänja mig vid tanken och normaliserat den.

På tal om hemma: Jag flyttar hemifrån på fredag!
Min egna, fina lägenhet!
Äntligen, äntligen, äntligen. Som jag längtat. I några veckor har jag varit nervös och orolig, hur ska det gå om jag är väldigt sjuk och inte kan göra mat och min sambo är borta? Ska jag inte äta då? Om det är stökigt och jag inte kan städa, ska saker mögla då? Kan jag verkligen ta hand om mig själv? Jag har beviljats bidrag till december, vad händer sen?!?!
Jag är mycket lugnare nu (tack Jeannie, du hjälpte mig verkligen!<3) och ser nu BARA fram emot flytten.

All ångest jag haft senaste tiden är inte bortblåst, men nu känns den hanterbar, och jag förstår knappt hur jag kunde ha så mycket ångest som jag hade. Till alla er där ute som har ångest: Det är okej! Ångesten kommer i perioder, och den KOMMER att gå ner! Det kommer bli bättre!

Ha det bra! <3

/Fanny

Idag har jag varit väldigt trött och haft trängningar hela dagen. Nu på kvällen fick jag väldigt ont också, höll i sig i några timmar men sen åkte jag iväg för att köpa te, passade på att titta förbi vid Linda en stund och nu när jag kom hem upptäckte jag att smärtan var helt borta. Har märkt flera gånger att ibland kan det bli väldigt mycket bättre om man försöker koppla bort det. Det funkar ju långt ifrån alltid men ibland..

 

 

Idag kom jag på att jag glömt kolla posten. Hittade ett brev från försäkringskassan.

Jag har varit sjukskriven i över ett halvår och under hela den tiden kämpat för att få rätten till sjukersättning. Det senaste halvåret har varit fullt av oro, stress och tårar, jag har mått väldigt dåligt över att inte ha möjlighet att ta hand om mig själv. Christoffer har fått försörja mig och jag har i stort sett inte haft några egna pengar att röra mig med. De pengar jag haft har jag behövt hålla hårt i till nödfall. Allt har tagit oerhört lång tid, alla papper som ska fyllas i, olika läkarintyg, medlande mellan handläggare, läkare och arbetsgivare och allt har varit så otroligt svårt. Jag fick dessutom under denna tid höra ett flertal gånger att min ansökan aldrig kommer gå igenom. Att man inte kan få ersättning för kronisk uretrit eftersom sjukdomen inte "finns".

 

Idag har jag blivit beviljad halv aktivitetsersättning för kronisk uretrit.

 

Det är inte mycket pengar jag kommer få, det är inga pengar man kan leva på men det är ju heller inte meningen. Jag kommer göra allt för att hitta något jag klarar av att arbeta med, hitta något jag trivs med. Det jag är mest lycklig över är att det nu finns svart på vitt, försäkringskassan har beviljat sjukersättning för kronisk uretrit!

Idag är det marknad i Fårösund. Vi har inte så stor marknad men tycker att det är mysigt ändå, trevligt när något händer i vår lilla by! Både Linda och Nandie jobbar så jag cyklade ner med Christoffer och Danne en stund i förmiddags. Handlade godis och åt hamburgare. Ett par som är återförsäljare för Forever Living var där med massa produkter från företaget, pratade en stund med en utav dem. Trevligt att hitta andra som också arbetar med Aloe Vera här på ön!

 

Har inte mått så bra idag så här hemma och vilar medan killarna fiskar. Kanske ska försöka lägga mig ute i solen om en stund.

Har suttit och roat mig med mina naglar en stund.

 

Har nyss haft en visning hemma hos mig om Forever Livings produkter. Maria som är min handledare och dessutom Nandies bästa vän höll i visningen för att jag skulle lära mig hur det går till. Jättekul och intressant! Det gick jättebra också, hon är verkligen superduktig! Hon är så lugn och metodisk, tar verkligen tid till sig att svara ordentligt på frågor osv. Jag vet ju att jag har en tendens att bli alldeles för exalterad och väldigt stissig när jag pratar om något, hon är verkligen en förebild!

 

Idag har jag varit symptomfri i ungefär tre timmar. Resten av dagen har jag haft ständiga trängningar, som tur är har det legat på samma nivå i alla fall och jag har inte haft kramper. Ändå drygt när jag tänker på hur jag mådde förut, när jag var arbetslös så var jag symptomfri större delen av dagarna och mådde alltid bra på kvällarna, nu mår jag dåligt lite när som. Har trängningar större delen av tiden och har ont oftare. Men det klart, jag överlever ju. Mycket vill ha mer bara..

 

 

Dålig uppdatering på sista tiden, jag ska bättra mig! Idag börjar Christoffers semester så vi ska utnyttja dagen till att göra lite roliga saker tillsammans då jag också är ledig idag. Sitter med värmeflaska och te och försöker kurera mig så att jag klarar av att åka iväg.

 

Igår var vi på 50årsfest. Nandies mamma har fyllt år och Christoffer, Linda och jag var inbjudna. Riktigt trevligt var det och fint att se hur öppna och kärleksfulla Nandies familj är mot varandra! Jag och Linda uppträdde med två låtar då hon spelade munspel till en och lade stämma på en, så kul att äntligen inte behöva spela själv hela tiden Blir så mycket roligare att spela tillsammans med andra och vad kan vara bättre än att spela med en utav sina bästa vänner. Jag mådde inte bra då festen började igår så vi kom två timmar försent vilket jag var lite bitter över men att sedan mötas av fina människor som kramar om en och frågar hur man mår för att de verkligen bryr sig, både människor vi känner bra och människor som bara vet att jag är sjuk, det får verkligen hjärtat att växa!

 

/Jeannie

Köpte något te med citron och ingefära och tänkte att det skulle vara bra men det känns nästan som om jag blir sämre av det..(?) fan. Ska jobba vid 12 men kommer inte kunna gå till jobbet om jag ska må såhär. Trängningar och ont.

 

Vill ringa min utredare på försäkringskassan och fråga hur det går, jag borde nämligen få ett beslut angående min ansökan om aktivitetsersättning nu i dagarna men jag hittar inte numret till henne och jag har helt glömt bort vad hon heter! Det enda jag mins är att hon hette Frisk precis som jag innan hon gifte sig. Bra Jeannie, värdefull information du tar in..

 

Något att se fram emot är paketet som väntar på mig i Bungehallen. Min andra beställning har kommit från Forever Living med nya, spännande produkter att både själv pröva och låta mina kunder pröva! Superkul!

Idag är det jättefint väder ute och vi planerar att utnyttja det till en grillkväll med kubbspel och allt annat som hör det till efter att alla slutat jobba. Underbart med sådana kvällar när planen är att vi gör något tillsammans men resten får bli som det blir. Alla som vill och kan är med, ingen plats eller tid är bestämd, vi bara väntar och ser vart kvällen tar vägen. Precis så ska det vara!

 

Nu ska jag leta efter något annat te så att jag kanske kan bli lite bättre!

 

/Jeannie

 

Sitter och häller i mig te så att trängningarna kan lugna ner sig lite. Om en stund kommer Christoffer hem och sen kommer Joss, vi ska gå på cirkus ikväll. Mysigt! Det är ju inte riktigt samma sak att gå på cirkus i dag som för 15 år sedan men det känns fortfarande lite speciellt. Jag tycker att Joss ska få ha cirkusminnen från sin barndom precis som jag har även om cirkus idag inte riktigt är samma sak. Kommer ihåg när man kunde få rida på elefanter i pausen, nu får barnen rida på ponnys. Inte riktigt samma grej..

 

Har jobbat mina fyra timmar idag, det gick bra och timmarna gick ganska fort. Blir så mycket roligare att jobba när jag jobbar med Marie. Vi har så roligt tillsammans och varje dag lär jag mig att teckna bättre och bättre. Skulle verkligen vilja gå en utbildning inom teckenspråk.

 

/jeannie

 

Hade en sådan konstig dröm i natt. jag kanske har nämnt vid något tillfälle att jag alltid drömmer mardrömmar. Jag vet inte varför men så länge jag kan minnas har jag alltid drömt jobbiga, obehagliga drömmar. I Natt drömde jag att jag var med farmor och hjälpte henne med något på byn. Helt plötsligt var hon borta och när jag såg mig omkring efter vart hon kunde vara så såg jag henne långt borta, cyklandes på väg hem. Jag ropade men hon hörde inte. När jag senare lyckades ringa henne och undrade ifall jag kunde komma hem till henne så lät hon frånvarande och ville inte riktigt att jag skulle det.

För mig var det en väldigt hemsk dröm då min farmor och jag står väldigt nära varandra, vi är oerhört lika och vi förstår verkligen varandra. Funderar ofta på vad drömmar betyder, det kan inte bara vara en gröt av minnen och tankar tycker jag.

 

Idag ska jag jobba, hoppas att Lina börjar idag också! Lina har jag jobbat ihop med sedan jag var 16, hon jobbar bara på somrarna så det är alltid speciellt när hon väl börjar igen!

 

Mår faktiskt oväntat bra för att vara så här tidigt, så den här dagen blir nog bra!

 

/Jeannie

I morse åkte Nandie, Danne, Christoffer och jag ner till Utsikten för att äta frukostbuffé, supermysigt! Älskar verkligen att kunna göra sådana spontana, enkla saker tillsammans. Tanken var att vi sen skulle åka och sola vid Blå Lagunen men efter frukosten försvann solen.. inte kul. Christoffer och jag ska nog grilla ikväll iaf, hoppas det fortfarande är varmt då åtminstone.

 

 

 

När vi ändå snackar té på bloggen skulle jag vilja tipsa om det té som hjälpt mig mest: Té från brännässla! 

Brännässla är känd för att vara så nyttigt, och är ett té som jag verkligen märkt skillnad från.
Det smakar sådär från början, men det blir godare ju mer man dricker.

Du kan plocka dina egna brännässlor och torka och göra eget te på, men plocka de isåfall när de är små.

LÄS HÄR för att få veta mer om brännässlan och varför den ska vara så bra!

/Fanny

Jag har glömt bort att berätta en sak.

 

Tidigare i veckan ringde jag en kvinna som jag blivit tipsad om då jag frågade runt efter någon som är duktig på naturläkemedel. Jag berättade om vilken sjukdom jag hade och att jag skulle vilja ha hjälp med vad jag kan pröva när ingen läkare kan hjälpa mig. Till min förvåning visste hon vad Uretrit är för något och hon berättade dessutom att hennes jobb är att bota sjukdomar med hjälp av naturläkemedel. Hon har semester just nu men ville boka in en tid till mig på en gång så den 21 augusti ska jag in till Visby och prata med denne Anette. Hon bad mig också att ta med ett urinprov vilket jag blev jätteförvånad över. Jag vet att naturläkemedel har hjälpt många och det är därför jag vill ge det ett försök, samtidigt så kan jag inte låta bli att tänka att det är lite hokus pokus över det. Men när hon bad om ett urinprov så kändes det mer på riktigt liksom, det kändes professionellt på något vis.

 

Så detta ska bli riktigt spännande! Jag ser verkligen fram emot det då jag har så mycket egna tankar om hur man skulle kunna göra, jag behöver ju bara rådgivning av någon som har kunskap.

 

Just det! Jag hade rätt om teet, jag känner mig mycket bättre efter att ha druckit grönt te. Svart te fungerar inte!

 

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen ska jag bege mitt Lärbro för lite kvalitetstid med farmor!

/Jeannie

Hej allihopa!

Trysunda var fantastiskt. Den har utnämnts till Sveriges vackraste ö någon gång, vilket verkligen inte förvånar mig. Det är underbart fint där.

Efter min helvetesnatt på vandrarhemmet började jag må bättre, även om jag inte sovit särskilt mycket. Vi packade ihop grejerna och hoppade på färjan.
Färjan tog 35 minuter och det gick bra. Hade ont, men det var under kontroll.
Vi kom fram till hamnen, den underbara hamnen. Frågade på butiken vars de rekommenderar att man tältar, och vi blev rekommenderade Björnviken, en sjukt fin sandstrand. Så där tältade vi!

Efter att vi satt upp tältet gick vi runt på ön och njöt av hur fint det var. Jag mådde helt okej under tiden, bättre än jag gjort senaste veckorna!

Fatta att det finns en hel strand där stenarna ser ut såhär!


Ja, vi hade det superbra!

På kvällen dock... Då kom trägningarna och smärtan. Jag insåg att jag skulle fastna, så att gå i skogen/på dass var inte ett alternativ. Jag var tvungen att gå på en vettig toa. Närmaste toan var 1.2 km bort.
Hur skulle jag klara av att gå så långt, jag var inte ens säker på att jag skulle ta mig bort från stranden!?
Med motivering, pauser och hjälp lyckades jag ta mig dit, även om det tog sjukt lång tid och mycket styrka.

Jag satt där i ett gäng timmar. Började må bättre, och försökte gå tillbaka. Var tvungen att vända efter 50 meter. Jag mådde helt okej när jag var stilla, men kunde inte gå. Jag var alltså tvungen att stanna vaken längre än jag skulle behövt i vanliga fall (tror jag kom i säng 5-6 på morgonen), bara för att jag var tvungen att gå så långt.
Fick hjälp tillbaka tillslut också, och mådde helt okej dagen efter. Lät ioförsig bli att gå på toa typ, bara för att skjuta fram smärtan tills jag kom hem.

Satt och mös på ett berg dagen efter, med utsikt över hamnen, och tog sedan färjan, sedan bilen hem.
Ja, det var min Trysunda-resa! Rekommenderar er verkligen att fara dit! De har som sagt ett vandrarhem, som inte är för dyrt, men var bättre än mig på att boka det i tid! :)

Kram!

/Fanny

Har trängningar och kan inte sova.. sitter och nickar i soffan men kan inte riktigt slappna av så pass att jag somnar. Just nu har jag något i funderingarna som kan vara nyttigt att veta för er med uretrit. Jag ska egentligen inte säga något eftersom jag inte testat det ordentligt men jag kan ju berätta vad jag tror i alla fall. Ni vet att jag varit sämre nu ganska länge, inte riktigt kunnat bli symptomfri som förut. En tanke var att det var pga. att jag börjat jobba igen, även om det är väldigt lite så innebär det ändå lite stress naturligtvis.

Sen har jag länge gått och funderat på om det kan ha någon betydelse vad jag dricker för slags te. Att dricka te på morgonen har ofta varit min räddning eftersom mina urinvägar verkligen visat sig må bra utav varm vätska men på sistone så har teet verkligen inte hjälpt. Det låter ju konstigt att det skulle kunna göra så stor skillnad men just nu tror jag faktiskt att det har betydelse.

 

Jag har länge druckit svart te (för att det varit det billigaste och när man dricker i sådana kopiösa mängder som jag så blir det dyrt att köpa något annat än just det billigaste). Jag har funderat lite smått på om det gröna teet som jag drack förut var det som fick mig att må bättre så idag köpte Christoffer grönt te åt mig. Jag drack en halv kopp grönt te och en stund senare så utbrast jag "men Christoffer, jag har inga trängningar!" Jag har haft trängningar nästan dygnet runt så länge nu så för mig blev det verkligen skillnad när det helt plötsligt försvann. Det kan absolut vara en tillfällighet och det är därför jag ska pröva skillnaden klokt nu men det skulle faktiskt kunna vara så att min försämring beror på detta.. hur sjukt det än låter. Hoppas verkligen på det!!

Aloe Vera drycken har jag fortfarande inte märkt någon skillnad av men det kan ju ta tid så jag fortsätter tills dunkarna jag har är slut.

 

/Jeannie

 

 

Önskar verkligen att jag hade en klok mobil så att jag kunde visa er hur jag ser ut i ansiktet just nu.. Jag har varit på stranden hela dagen idag och bränt sönder hela mig. Varför lär jag mig aldrig?? Men nu får det vara nog, nu måste jag lära mig att använda solkräm!

 

Gårdagen gick ganska bra. Hade ganska ont när vi gick till middagen på kvällen men när jag fått i mig lite alkohol så blev det bättre! Festen blev lyckad och vi hade roligt!

Nu blir det till att bara vara hemma och slappa ikväll tror jag, är så otroligt trött. Käka lite lätt middag och se på film!

 

/Jeannie

Är det någon som jag ser upp till så är det Fanny! Så jäkla modig och stark!! Jag är ju fortfarande lite "feg", drar mig för att själv se till att jag hamnar i jobbiga situationer. Vår Fanny är verkligen en förebild för alla oss med kronisk uretrit!

 

Just nu sitter jag med en kopp te och stå kinintabletter framför mig. Är en ganska stressig dag i dag med lite stillasittande så kininet är mest i förebyggande syfte. Jag har trängningar nu men inte så farligt att det hindrar mig från något. Så fort jag känner mig klar så ska jag åka till Lärbro till farmor med familjen, hon flyttar in i nya lägenheten idag så vi ska hjälpa till med de sista och umgås nu när hon har fått det så bra! Sen på eftermiddagen blir det till att åka hem igen, göra sig festfin och gå bort till Fredriks 30årsfest för att äta helgrillat lamm och träffa massa trevligt folk!

 

Solen skiner och det är riktigt varmt ute, jag hoppas på en bra dag och att min kropp vill sammarbeta lite.

Hoppas ni får en trevlig helg!

 

/Jeannie

 

Ja, nu är jag i Köpmanholmen. Därifrån tar man färjan ut till Trysunda.

 

Igår vid 14 gav sig trägningarba och det gick okej så länge  jag tog det lugnt. Körningen på 1 1/2h gick okej med, men sen när jag kom fram till vandrarhemmet.. Huh. Har haft en sjukt jobbig natt med fler toabesök än jag hållit räkningen på. Klockan 9 går färjan som igår i ca 40 min. Då kommer jag fram till en vacker ö där jag ska TÄLTA!! Asså, haha, skrattat typ bara. Är så nöjd över att jag vågar ge mig iväg på sånna här äventyr fastän jag vart sjuk så länge. Om jag mår såhär kasst inomhus med en bra säng, hur fan ska det gå i tält?! Är som sagt inte orolig, bara glad. Glad över att jag vågar.

På ön finns de dessutom några toaletter som jag kan smita in på om det krisar sig!

 

Aja! Önska mig lycka till!:)

 

/Fanny

 

Blir fortfarande inte symptomfri.. oroar mig över att detta inte är någon period. Samtidigt så har jag kommit på att det var ungefär samtidigt som detta började då jag började jobba igen.. Eller rättare sagt, Ylva och Linda tror att jag mår sämre kanske pga. jobbet och det var då det slog mig.

Jobbtiderna jag har nu är bestämda efter mina förutsättningar, arbetsuppgifterna lika så. Så på så sätt borde jag inte må sämre eftersom jobbet verkligen följer mina behov, inte tvärt om. Men däremot vill jag ju fortfarande tjäna så mycket pengar som möjligt och stannar ofta kvar på jobbet även om jag blivit lite sämre och egentligen skulle ha gått hem för att vila innan det blir värre. Så frågan är om det kanske kan bero på det, även om jag aldrig egentligen behöver vara stressad för att komma till jobbet i tid så blir jag stressad ändå men av just pengarnas anledning. Vilket inte är så konstigt eftersom jag fortfarande lever på Christoffer och inte har några pengar att unna mig något för.

 

Igår kände jag mig faktiskt riktigt lycklig!

Linda kom hit för att prata lite på kvällen och då berättade hon att hon kände sig glad igen och att hon mådde bättre. Det har hänt saker på hennes jobb som varit jobbigt för henne men nu vägde det positiva mer än det negativa. Det är otroligt hur mycket man känner med sina vänner, hela jag blev verkligen lättad av att se henne le!

Sen började jag tänka på hur spännande jag tycker det är med mitt nya jobb som återförsäljare, hur glad jag är över att jag fick den möjligheten! Hur perfekt allt runt omkring mig egentligen är. För även om jag är sjuk så är allt annat perfekt och det är ju ingen självklarhet faktiskt!

 

Idag ska jag jobba, om jag mår bra efter jobbet ska jag till bolaget och efter det åker vi ut några stycken till Fårö för att käka och lyssna på Linda och Ylva som spelar på Strandcafét! Hoppas, hoppas jag mår så pass bra att jag fixar det!

 

/Jeannie

Igår började jag dricka Forever Livings Aloe Vera Gel, ska bli så spännande att se om det blir någon skillnad! Hade telefonmöte med min handledare igår då vi gick igenom alla produkter och saker man bör veta. Tog tre timmar och jag hade mer eller mindre skrivkramp när vi var klara men det är helt sjukt vad spännande det är!! Det bästa är att man som återförsäljare för Forever Living kan vara så stolt över det man säljer då produkterna verkligen gör underverk, jag lovar er, dem gör sjuka grejer med oss!

Slutar aldrig att förundras :)

Idag ska jag jobba, sen får vi se vad kvällen bjuder på!

/Jeannie

Jag har flera gånger nämnt att jag ofta får mer ont om jag dricker läsk, saft eller juice. Jag har länge hållit mig undan från det för att få må så bra som möjligt, kanske tagit ett halvt glas läsk en lördag om jag varit hemma men annars bara druckit vatten. Igår gjorde jag ett undantag då jag var så extremt sugen på juice. Tog ett glas juice på morgonen och efter det var det kört. Är det inte sjukt att ett glas juice kan förstöra en hel dag?? Jag hade ont hela dagen och det spelade ingen roll hur mycket vatten jag drack eller hur länge jag satt med värme, det försvann inte.

 

På kvällen ringde Christoffer och sa att Dennis och Alex skulle med hem och grilla hos oss. Jag hade som sagt ont, låg kanske då uppe på en fyra/femma, men jag vågade verkligen inte säga nej. Jag har aldrig känt så förut, att jag inte vågat säga nej till Christoffer om jag haft ont men denna gång lät han så glad och spontan och jag ville inte förstöra deras plan för att jag är sjuk. Tvingade mig upp för att diska och plocka undan innan killarna kom.

Dennis känner jag bra och honom skulle jag kunna ha ont inför men Alex känner jag inte lika bra, jag vet inte ens om han vet att jag är sjuk. Precis som Fanny skrev här under så är det jobbigt att ha ont inför mäniskor man inte känner bra och därför försökte jag helt enkelt dölja det under tiden som dom var här.

Christoffer märkte det på en gång. Det i sig är en trygghet att veta att han vet även om jag inte säger något.

 

Kunde inte sova fören efter ett i natt och idag har jag fortfarande ont. Kommer inte hinna till jobbet i tid, nu hoppas jag att jag hinner jobba någon timme lite senare åtminstone!

 

/Jeannie