Är framme i Göteborg hos min bror nu! Har jag någon läsare i närheten som har lust att ta en fika innan jag far hem på onsdag kväll btw? :)

Flyget gick 11.40 från Umeå, men man ska ju vara där ett tag innan, sen flyga i nästan 3 h, sen flygbuss, sen spårvagn, sen skulle vi handla och ja.. nu sitter jag på toa i brorsans lägenhet, äntligen! Lyckades hålla mig ända tills nu. Vågade inte gå på toa i morse, orkade inte vara jättedålig på flyget. Hade hyfsat ont på morgonen, men det blev bättre ju längre tid som gick.

Känns kul att vara här! Nu håller vi tummarna på att jag kommer ut härifrån snart så jag kan hänga med min bror!
19.30 ska vi bege oss ut till en thairestaurang där vi ska tävla i vem som kan käka starkast, får lov att må bättre då!

Fick förresten ett brev hem om att jag får bidrag även i december (puuh) så nu ser det ut att bara bli 2 månader utan inkomst.. Aja. Jag löser nog det.

Hare bra!

/Fanny

Vaknade strax efter 4.00 av att jag hade ont, var tvungen att gå upp på toa osv. Var faktiskt ändå rätt okej med det. Länge sen jag vaknade av smärta mitt i natten, det måste i alla fall vara över en månad sedan. Nu har det gått drygt två timmar och jag mår mycket bättre så kanske ska försöka somna om snart om det går. När jag vaknade så kom jag att tänka på en grej, jag drömmer alltid om uretritsmärta när jag har ont under natten. Antagligen för att smärtan är så genomträngande att jag inte faller in i djup sömn.

Har kommit på att min uretrit faktiskt är ganska rutinmässig nu. Eller väldigt till och med. Funderar på om det är jag själv som skapat den smärtrutinen eller om det här är något slags "bättre" skov? Under flera månaders tid har jag nämligen haft "ont morgon + förmiddag, 4 timmars arbete helt eller nästan utan smärta, lite eller ingen smärta alls kvällstid" Naturligtvis finns det alltid dagar med undantag (som nu) men i stort sett så har det sett ut så. Med att skapa smärtrutin menar jag att man lär känna sin kropp och sin sjukdom så att man till viss del kan förstå varför man får ont vid tex. vissa tidpunkter eller efter vissa moment. Jag vet ju att jag får ont efter att ha gått på toa, därför timar jag alltid mina toabesök så gott det går så att jag kan göra något vettigt av dagen. Jag skulle tex. aldrig gå på toa strax innan jag ska iväg någonstans. Istället går jag på toa när jag har några timmar framför mig som jag ska spendera hemma.

I somras upplevde jag att uretriten blev jätteoregelbunden och jag hade mycket mer ont än vanligt. Eftersom jag i samma veva med detta började med P-piller tänkte och tänker jag fortfarande att det har något med saken att göra så nu när jag ska börja med preventivmedel igen är jag jätteorolig över att jag ska komma ur min rutin som funkar så bra just nu. Det återstår att se!

/Jeannie 

Just nu har jag så mycket starka tankar och känslor i kroppen att jag bara vill skrika till Sveriges sjukvård. "SER NI INTE SAMBANDET???????" Har googlat på "endometrios, uretrit" och googlat ännu mer på bara endometrios, det finns ju hur mycket som helst som säger att uretrit och endo hör ihop! Det finns dessutom massa information om sambandet mellan endo och IC. Ahh, jag önskar att jag själv hade större medicinska kunskaper, önskar att jag höll på att utbilda mig till urolog eller något! Vill samla ihop alla teoriter, alla erfarenheter och all kunskap för att sedan bara bunta ihop allt till en enda stor vetenskap om kvinnors gynekologiska smärta och lidande.  

 

Undrar om vi kommer få uppleva den dagen då sjukvården kommer till insikt med hur rätt vi haft under alla år?

/Jeannie

Idag har jag rätt stora nyheter att berätta..

I våras var jag fruktansvärt orolig över att jag även drabbats av Endometrios. Var inne på sjukhuset en del för det och det bestämdes tillslut att kopparspiralen jag hade då skulle tas ut, om smärtorna kvarstod efter det skulle jag få göra en titthålsoperation. Kopparsprialen togs ut, jag började med P-piller kort efter och magsmärtorna försvann. Däremot mådde jag fruktansvärt dåligt på andra sätt av P-pillrena och struntade i dem efter två månader. Förra månaden kom magsmärtorna helt plötsligt tillbaka, ordentliga magsmärtor. Jag bokade då tid igen in till sjukhuset för att ta upp endometriosdiskussionenoch här sitter jag då nu med något att berätta.

 

Min läkare sa efter ett tags diskussion att han i princip redan nu kan diagnotisera mig med Endometrios. Han ville att jag skulle pröva hormonellt preventivmedel igen (eftersom Endometrios ofta blir mindre smärtsam under hormonbehandling). Om smärtorna avtar nu medan jag använder preventivmedel så kommer jag få diagnos svart på vitt, om inte så kommer jag få göra titthålsoperation.

 

Känner inte så mycket just nu. Är mest likgiltig. Chrisoffer känner nog mer än jag, han har jättemånga frågor som jag inte kan svara på. Det slog mig först nu att jag inte blev erbjuden någon hjälp trots att menade på att han redan nu kunde ställa diagnos. Alltså, jag behöver ju få veta massa saker..

Två kroniska sjukdomar.

/Jeannie

Hej!
Nu var det jättelänge sedan jag skrev. Ursäkta för det!

Jag har varit omotiverad tror jag. När Jeannie var här ville jag ju bara vara med henne, så då bloggade jag ju inget. Efter ett lite jobbigt samtal hos psykologen har jag fått diagnosen posttraumatisk stress också. Förklarade en del. Hon tror att jag har en del förträngda minnen i och med den där traumatiska händelsen som vi nu försöker väcka till liv, vilket är väldigt jobbgt. Det är jobbigt att tänka på jobbiga saker.

När Jeannie var här gjorde vi inte supermycket aktiviteter. VI var mest med varandra :) <3
Jenny som har varit i Australien i 2 år kom hem i söndags och sov hos mig.
Ganska mysigt att få träffa mina två vänner som har vart långt ifrån mig länge! :)

På lördag far jag ner till Göteborg för att hälsa på min storebror! Vi ska utamana varandra i att äta så stark thai-mat som möjligt, försöka gå på museum (helst emigrant-museumet, det verkade intressant!), och på tisdag gå på en konsert av Amon Amarth! På onsdag kommer jag hem!

Annars då?
Blir upprörd av antifeminism, rasism, friskolor, djurindustrin, skattesänkningar och egoism. Som vanligt :) Juste, är så gott som vegan nu!

Hare bra!

/Fanny

Lycka! En thairestaurang öppnade i närheten av mig för någon månad sedan, och av någon anledning har jag aldrig kommit mig för att prova det (jag älskar verkligen thai-mat, så det är ju verkligen dumt).
Igår kväll provade jag, och OHLALA! 68 kr för en rejäl tallrik med riktigt god mat! Dessutom kunde typ hur många rätter som helst göras veganska! 

Visste ni att jag äter mest veganskt förresten? Jag har ju vart vegetarian i många år, men har på senare tid börjat tänka mycket veganskt. För att vara "hel-vegan" är det mycket att tnäka på känns det som, så jag har inte riktigt nått dit ännu. Dock vet jag ju om att det är en tidsfråga och vanesak, från början tyckte jag att det var mycket att tänka på som vegetarian. Man lär sig ju vad som är okej och inte. Det känns bra i alla fall!

Sitter just nu på toa. Somnade någorlunda tidigt igår kväll, men vaknade med trägningar ganska snart. För någon timme sedan gav jag upp och gick på toa, and here I am. Det känns ändå helt okej nu, så länge jag sitter på toan och har mitt vatten gör det inte jätteont! Nu är det bara en lång väntetid på att kroppen ska lugna sig.


2 DAGAR KVAR TILLS JEANNIE KOMMER!!!!!

/Fanny

Jag kom aldrig iväg någonstans igår, hade för mycket trängningar. Tappade tillslut suget på att gå någonstans också, kände mig sliten och deppig bara. Det värsta med att må sådär som jag gjorde igår, så att man bara kan sitta ner hela dagen, det är att man aldrig blir trött. När det sen blir kväll eller natt så är man ju inte trött bara för att man inte gjort något på hela dagen.

Just nu mår jag inte heller bra. Jag mår absolut inte jättedåligt och har heller inte jätteont men om jag sätter igång med något kommer det bli värre. Så min plan idag är att få må bra efter ett och då ska jag hinna med att ta en promenad, fixa ett arbetsmöte med Nathalie, kanske baka något och bjuda folket på fika?

 

Fyra dagar kvar till Umeå!! ♥

 

/Jeannie

Jävla skitdag!!

Idag är det GGN. GGN ser man fram emot hela året, Gotlands stora folkfest. På GGN träffar man alla, alla är där och alla taggar inför kvällen, skön stämning helt enkelt. Just idag skulle jag ha en utav mina sämre dagar. Jag kan inte ens beskriva min besvikelse... Jag kom inte från lägenheten, Christoffer stannade hemma med mig och Dennis och Nandie fick åka dit själva istället. Hoppades självklart på att jag skulle kunna åka in ikväll och festa istället men det hade jag ju kunnat räkna ut med röven att jag inte skulle få må bättre just idag.

Christoffer är jättesöt och fixar middag och grejar men jag kan verkligen inte släppa att jag missar ALLT. Allt det sociala, jag är inte någon som trivs med att vara hemma och vila. Jag vill bara ut, ut, ut!

 

För er som inte vet vad GGN är så kan jag förklara att det är världens största endurotävling. Gotland Grand National. Det är så stort och så häftigt att se att det faktiskt inte spelar någon roll om du är motorintresserad över huvud taget, alla åker dit. En stor jäkla folkfest som sagt var.

 

Efter en toafylld natt, med några få timmars sömn, tänkte jag berätta lite om mina drömmar. Jag tror det är viktigt att ha något att sträva mot, särskilt när man har det svårt i livet.


Jag vill ha en gård. En stooor gård ute på landet, där jag ska ha en massa djur. Inga djur ska vara sönderavlade eller vara där för min vinst, korna ska inte behöva mjölkas för min skull. Alla ska få leva så länge deras kroppar orkar, ingen ska ätas. Ingen ska stängas in. Jag vill ha alla möjliga djur som jag tar hand om! Jag drömmer om att mata min höna och min gris i köket medans jag dricker en kopp kaffe. De ska kunna springa in och ut hur de vill. Ha det bra. Vi ska vara lyckliga ihop.
Jag ska även odla saker själv. Så mycket som möjligt ska göras hemma. Konsumera så lite det bara går. 

Vad jobbar jag med då?
Det vet jag verkligen inte. Jag vet att jag vill göra skillnad. Jobba på djurskydd kanske? Bli präst? Jobba med ungdomar, berätta för dem att de är värdefulla? Ha en eko-vego-butik?

Jag gillar att prata om resultatet. Vägen dit ger mig bara ångest, medans drömmen i sig kan ge mig frid.

Vad har ni för drömmar?
Jag insåg för ett tag sedan att jag typ inte hade några, och då såg jag till att skaffa mig. Livet kändes lite mer meningsfullt då.

/Fanny

Blev less på att ba sitta hemma då kroppen mådde helt okej. Så, jag ringde och beställde mat på ett ställe 3 km härifrån och hoppade på cykeln och pumpade dit så fort jag kunde. Hann fram innan maten var klar! Pumpade sedan så hårt jag kunde tillbaka, och nu sitter jag här, genomblöt, i min soffa och ska just ta och käka.
Jag är så stolt!
Nu känner jag hur kramperna börjar komma, hur kroppen säger emot. Skit samma. Jag fixade det.

Fan vad bra jag är! 

/Fanny

Har inte hört av mig på ett tag nu, det kan bli så ibland!

Var ju på konfaläger sön-tis. Börjar märka av just den här delen av depression som innebär att man drar sig för att vara social. Jag har undvikit att umgås med folk mer och mer, och nu på konfalägret var det faktiskt jobbigt. Mycket ångest.
Ikväll är det en halloweenfest med många vänner som jag taggat länge, men jag far nog inte. Jag orkar inte vara social.

På tal om depressionen så var jag hos kuratorn igår! Det handlade mycket om hur nära och kära ska hantera mitt mående. Hur man ska orka leva med mig utan att själv gå sönder. Det var väldigt givande faktiskt! Varenda gång jag får bekräftelse på att känslorna och ibland mitt agerande utifrån dem inte är jag, utan ett mörker som lagt sig över mig, blir jag lugnare.

Uretriten gör som vanligt. Stör så mycket den kan ibland, lugnare ibland. Uretriten har faktiskt hållt sig på ganska samma nivå ett tag, den känns hyfsat förutsägbar nuförtiden! Å jag är dessutom inne i en bättre period tror jag, jag är rörligare än förra månaden!

Som Jeannie sa så äre en vecka kvar tills hon kommer upp!
Ska bli så skönt att få kramas å ba va med en person som jag inte känner några prestationskrav inför, som det är okej om jag mår dåligt inför!

/Fanny