Skönt att se en uppdatering av Fanny, eller hur! Att bara läsa mina supertradiga texter blir till en börda i längden! ;)

 

Jag tänker mycket på Fanny, på smärtorna hon går igenom varje dag och hur jag önskar jag kunde säga att det snart är över... Vi planerar att Fanny snart ska komma till Gotland och hälsa på mig här vilket jag verkligen, verkligen ser fram emot! Dock känns det skrämmande att hon ska göra resan i det skick hon kommer att vara i som det ser ut nu. Vi får se vad framtiden har i beredskap helt enkelt och utgå ifrån det.

 

Jag var med på festen igår, hade tur och mådde bra! Däremot spårade festen ganska ordentligt (tänker inte gå in på några detaljer för er egen skull). Jag har varit superbakis hela dagen och är fortfarande.. ett dygn senare! Uretriten blir ju ofta värre "dagen efter" så jag har fasat över det hela dagen att det skulle slå till. Det illamåendet och den huvudverkan jag har haft idag ville jag över allt annat inte kombinera med uretritsmärta. MEN jag klarade mig under dagen. Josefin blev under kvällen sugen på att åka ut till Fårönatta och ta ett glas med två gemensamma vänner. (Fårönatta är en tradition som innebär att alla butiker, kroger, resturanger osv. på Fårö har öppet som under högsäsong fast på natten en lördag på året under hösstid) Jag som fortfarande mådde jättedåligt var tveksam men kände tillslut att jag fick ställa upp och följa med. Så vi körde ut till Fårö vilket senare på första resturangen ledde till att ett gäng killar raggade upp Josefin, fick henne med resten av oss till att följa med till krogen där vi blev fast resten av kvällen och lite till.. Jag var nykter och sakta men säkert kände jag hur uretriten kom smygande. Jag stog ut i början, framförallt eftersom Josefin hade så kul och ville vara kvar (konstigt??) Haha. Men jag blev bara sämre och sämre och fick tillslut be om att köra hem igen.

 

Nu sitter jag i soffan efter att ha suttit en stund på toa. Har trägningar, kramper och smärta som ligger lite högre upp på skalan än normalt. Är trött och vill sova men har fortfarande lite för ont för att det ska funka. Hör Christoffers snarkande från sovrummet och längtar till sängen, känner hur kall jag är om fötterna men kan inte göra något åt det utan att röra på mig och rör jag på mig får jag ondare. Jag lär sitta uppe i natt ett tag till så är det någon av er som också sitter uppe och vill prata är det bara att höra av sig här eller på mailen.

/Jeannie