Har jag berättat om att jag snart åker till Grekland? Känns som om jag har det men gjorde nog aldrig det va?

 

Christoffer och jag har länge pratat om att åka utomlands tillsammans och för ett tag sen bokade vi äntligen resan. På söndag natt åker vi och jag är så otroligt nervös och spänd. Vi har alla möjligheter i världen att det faktiskt ska gå bra men det betyder inte att det kommer göra det. Vi har fått tag i ett flyg som går direkt här ifrån Visby till Grekland och det förenklar allt väldigt mycket. Som Gotlänning måste man ju annars över till Nynäshamn för att sedan ta sig till Stockholm och efter det till Arlanda (om man tar båten som de flesta gör). Det jag behöver fokusera på nu är att fixa timmen i bilen på väg in till stan, sedan de fyra immarna på flyget och bussresan till Hotellet. Sen är det lugnt. 

Det värsta scenariot jag föreställer mig är att jag får jättesvåra, smärtsamma trägningar, så svåra att jag tvingas sitta på toa i timmar. Hur kul är det på ett flygplan? Fråga Fanny... Hennes historia kan man gråta över bara man tänker på den. Sen fasar jag såklart över att få svåra smärtor och kramper. Christoffer har verkligen varit jättefin och pratat om hur det skulle bli i fall jag är tvungen att ta morfin till exempel. Jag har hela tiden sagt att det skrämmer mig så mycket.  Jag vet att skulle jag få riktigt, riktigt ont så kommer jag inte klara mig utan smärtstillande samtidigt som att jag är rädd för att vara påverkad när man ska spendera så många timmar i närheten av så många främmande människor. Christoffer har lugnat mig jättemycket genom att prata om att han ju hela tiden kommer finnas vid mig och att han gör så mycket han kan för att jag ska klara mig så bra som möjligt. Förmodligen oroar jag mig helt i onödan, jag räknar med att jag inte kommer ha sån tur att jag mår helt bra när vi åker, kommer säkert ha en del trägningar, men förhoppningsvis kommer det kunna vara hanterbart med värme och eftersom vi åker 23.10 kan jag förmodligen se till att vara så pass trött att jag kan somna. 

Mycket oro är det men det är klart att jag ser fram emot detta också! Det ska bli så skönt, så mysigt att bara få vara en hel vecka, Christoffer och jag. Och så hoppas jag av hela mitt hjärta att jag är brun som en pepparkaka när jag kommer hem!

/Jeannie