Stresssssss
Bästa (och troligen enda) sättet att slappna av är att släppa kontrollen. När man inser att man inte kan påverka hur man kommer må etc. och släpper kontrollen så kan man lättare slappna av. Det som blir, det blir. Luddig kommentar, och detta med att släppa kontrollen är något jag själv kämpar med. Inte alltid det lättaste, men något att jobba med :)
Kram!
Hej!
Okej jag håller på att bli galen här. Jag har dragits med uvi sen hösten 2011, till en början ett par st om året till under 2013 då antalet ökade till ca 6,7 st. Nu under hösten och vintern 2014 då jag börja med p-piller igen har det övergått till ett KONSTANT uvi-tillstånd, då det tidigare alltid gick över med penicillin gör det tyvärr inte det nu. Dessutom gör det inte lika akutont som uvi.
Jag har tryck över blåsan, konstant kissnödighet men inte så att jag måste sitta på toa hela tiden. Till och från bränner det i urinröret men brukar inte direkt göra ont att kissa även om det inte är speciellt behagligt. Helt klart en obehaglig känsla i blåsa och urinrör 24 timmar om dygnet. Jag är så jäkla smärttålig så svårt att avgöra men i med att det ofta är det enda jag tänker på så ligger jag väl på 6 av 10 ibland åtminstone.
Har varit hos VC, en idiotisk gynekolog som jag fick tvinga att undersöka mig (kunde konstatera att jag var öm i blåsa/rör men allt annat såg bra ut rent vaginalt) sen en remiss till en puckad urolog som också vägrade undersöka mig för jag är tydligen för UNG och FRISK för att ha riktiga besvär. Han trodde inte det rörde sig om uretrit/cystit för bara äldre människor får ju det tydligen....!
Jaha tänker jag då! Jag har mina uvi profylax, fått tramadol utskrivet av akutläkare, testat Ipren diklonfenac Naproxen blabla you name it. Ingenting hjälper förutom profylaxet som åtminstone förhindrar uvis. Fick dom av gynekologen att ta efter sex (som man såklart ändå inte har när man mår såhär!!!).
Ska sluta med p-piller ikväll men sen då? Vad gör man? Utökad urinodling, mer antibiotika, kortison... Ja vad? Hur fan gör man för att hitta en vettig läkare? Jag har gått runt med detta konstant i 1,5 månad snart man blir ju tokig!!! Tokig på att INGEN verkar orka bry sig i sjukvården! Jo några snälla sjuksköterskor och underläkare, men de kan ju inte behandla en ändå. Varför är de mer kompetenta läkarna som ska va specialiserade på området ändå så totalt inkompetenta, oförstående och kyliga?
Har ni något råd för hur jag ska lägga upp det hela?
Det värsta är att jag och min kille har en resa inbokad om en månad sen länge och känns som att det vore skit om inte detta blir bättre innan dess....:(
När jag pluggat färdigt ska jag fanimej forska om f*cking uretrit i varje fall! Såvida jag blir frisk förstås.
