Mina urinvägar behandlar mig si och så. Jag går från att kunna baka utan jättestora problem, till att ligga i sängen och gråta och skrika i vad som känns som en evighet. Jag tycker ändå att jag är lite bättre än jag varit tidigare i sommar, och tror det är min nya medicin Gabapentin, som ska lugna ner nerverna.
Enligt min läkare kan min uretrit vara en överkänslighet i blåsan, som har utvecklats över tid. Det innebär att när mitt urinrör skickar signaler om små sammandragningar, vilket är normalt, så säger nerverna till hjärnan att det i själva verket är rejäla kramper, vilket blir en ond cirkel som ger mig stora kramper och smärtor. Om det är så så skulle det  förklara varför jag blivit sämre och sämre genom åren, men det finns fortfarande ett grundproblem som är olöst.
Jag ska prova höja dosen på en stund, vi får se om jag blir bättre utav det!

På torsdag flyger jag ner till Gotland och får äntligen träffa Jeannie igen! Det är verkligen skumt att man kan klicka så snabbt och ha så mycket gemensamt med någon som bor på en ö tusen mil från en. :)
Ska bli kul att se Gotland och träffa alla människor som älskar henne också!

Jag kommer vara på Gotland i 2 veckor (!), så vi kommer hinna spåna en hel del på idéer som rör bloggen och sånt, så förhoppningsvis så har vi kommit på 1000 förbättringar och spännande saker när jag är där!

Hoppas ni mår helt okej!

/Fanny