Ingen förbättring + nytt preparat!
Jag hoppas Jeannie har mått för bra för att överhuvudtaget tänka på bloggen. Jag har nog haft det ganska tvärtom..
Några timmar efter att jag skrev förra inlägget så fick jag några Tramadol av en kompis - det var helt enkelt för mycket smärta.
Det funkade såklart, men det jag hatar med Tramadol är att kramptröskeln sänks otroligt, så urinrörskramperna blir mycket värre. Smärtlindringen hade ju varit sjukt mer effektiv om det inte hade varit för den där krampdetaljen. Aja, helt klart mycket bättre än ingenting!
Dagen efter det (igår alltså) vaknade jag av att jag var tvungen att spy. Medans jag spydde började jag få rejält ont i huvudet. Tydligen fick jag ett migränanfall medans jag sov. Uretriten höll sig självklart inte borta bara för det.
Jag fick ett nytt preparat utskrivet igår, men det var svårt att utvärdera då jag spydde upp allt direkt jag svalde något.
Idag har jag, förutom brutalt jobbig uretrit, fått mens. Jag får alltid mycket mensvärk och spyr alltid av det typ, så det är svårt att utvärdera idag också.
Preparatet jag fått utskrivet heter i alla fall Papaverin 40 mg.
1-3 st 1-3 ggr per dag får jag ta.
Några av er har säkert provat det utan att ni vet det, eftersom det ingår i andra läkemedel, t ex Spasmofen.
Det ska hjälpa mig genom att verka kramplösande i buken (urinblåseområdet bl a).
Den enda biverkningen (som är ovanlig) är förhöjda levervärden. Väldigt harmlöst alltså.
Det börjar verka efter ungefär en timme, och jag tog det för typ 35 minuter sedan så vi får se. Jag utvärderar det senare.
Jag mår i alla fall hyfsat okej i skrivande stund, bättre än jag gjort sedan i söndags i alla fall.
Kram på er!
/Fanny
Hej Fanny! Tycker så otroligt synd om dig när du har det så jobbigt! Konstigt vad medicin verkar olika. De gånger Tramadol hjälper (när jag inte har alltför kraftig smärta) lugnar det även kramper och trängningar. Jag tar det alltid tillsammans med Panodil. Är vassare då enl läkarna.
Papaverin funkar ibland och ibland inte.Men det är bra att ha tycker jag.
Som sagt vi är olika, men men för mig är kraftig fysisk ansträngning (och då menar jag kraftig i relation till min kondition, som är usel pga av mycket stillasittande/liggande) något som alltid gör mig sämre. Så har det varit hela tiden jag varit sjuk. Tyvärr för jag älskar att träna och hålla mig någorlunda i form. Så jag har testat och gått på några smällar innan jag motvilligt accepterat att det är så.
I vintras var jag så gott som smärtfri under lång period. Började träna, trappade upp försiktigt men efter ett pass på crosstrainern blossade sjukdomen upp och skovet varade i tre månader...
Nu börjar jag äntligen må hyfsat igen och nu får det räcka med promenader. Bättre lite träning som man kan fortsätta med, än några tuffa pass och sedan helt inaktiv pga smärtor. Har jag kommit fram till... Suck!
Hoppas du blir bättre snart!
