Living in a house of cards, waiting for it all to fall

Har nu sedan 1 timme tillbaka ungefär ockuperat en toa som 5-6 personer ska dela på. Jag kommer helt enkelt inte ut, och det finns inga vettiga smärtstillanden jag kan få.

Jag har dock lugnat ner mig enormt. Jag är på ett sjukhus, de är väl (förhoppningsvis) vana vid skumma toabesök. Jag ligger dessutom på en avdelning för både urologiska problem och kirurgiska problem (de har slagit ihop urologen/kirurgen) så de är väl vana vid iaf frekventa toabesök. Självklart känner de dock inte till min sjukdom här ändå, men jag får ta och lösa det här. Jag är så trött att jag vill dö, men jag får kämpa. Jag får ba kämpa helt enkelt.

Det här inlägget blev också rätt "fuck my life", men just nu är det inte jättekul att vara jag.

Förhoppningsvis får jag fara hem imorgon kväll, eller på lördag, vi får se!

Kram på er!

/Fanny


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0