Just nu sitter jag hemma i Christoffers pappas hus, tar det lugnt och ser på fotboll med Christoffer. Vi brukar bo här när Tommy och Ann är bortresta, så skönt att få bo lite större ett litet tag. Ska vara här i tio dagar denna gång, känns som lite semester på något vis.

 

Jag har idag varit hos en kiropraktor som jag blivit rekommenderad för att en gång för alla diskutera det möjliga sambandet mellan uretrit och skadade/klämda nerver. Besöket gick till som så att jag förklarade i korta drag hur sjukdomen relaterar sig, att det inte finns någon känd orsak och mina teorier om att ett snett bäcken kan ha något med saken att göra. Jag fick sedan lägga mig på en brits och det första han gjorde var att trycka på en kota samtidigt som han sa "här är du öm" sedan tryckte han på motsvarande sida av kotan och sa "här är du inte öm". Det sjuka var att han letade inte ens, han visste exakt och han väntade inte på bekräftelse, han visste att det var så. För mycket riktigt stämde det, till min stora förvåning, då jag aldrig medvetet känt någon ömhet där förrän han verkligen pekade ut det.

Det visade ju sig naturligtvis att det finns en kota som är kopplad till urinvägarna och han var helt säker på att det var låsningen jag hade där som var boven i dramat. Sen sa han att låsningen kan komma tillbaka så jag kunde behöva fler behandlingar. Ännu märker jag ingen skillnad, har trängningar som vanligt så jag får väl se vad som händer under helgen...

Något han också sa som jag inte riktigt vet hur jag ska ta är att jag enligt honom INTE har snett bäcken. Jag ifrågasatte verkligen detta och berättade att jag alltid fått höra det, enda sedan jag var liten. Sne i rygg och bäcken samt ett ben som är längre än det andra. Han besvarade med ett iskallt "Dom har fel" Är han så säker på sin sak? Eller var det hans sätt att inte verka osäker?

 

Imorgon har jag och Christoffer bjudit in massa vänner på middag, nu när vi får plats allihopa så får vi passa på! Som vanligt när jag ska bjuda på något slår jag på stort och funderar nu på om jag tagit mig vatten över huvudet, efter över två år som dagligen sjuk är jag fortfarande skitdålig på att se mina egna begränsningar! Vill ju så mycket hela tiden...
Har lovat att bjuda på oxfilé, rotfruktsblandning i ugn, kantarellsås på färska kantareller och en del tillbehör samt efterätt såklart. Tycker om att laga mat och själva menyn kräver inte extremt mycket men det kräver fortfarande lite koncentration. Men som det mesta så löser sig säkert även detta! ;)

 

/Jeannie