Jobbfunderingar

Kunde komma till jobbet i tid för en gångs skull, nu i flera veckor har jag varit dålig på förmiddagen och blivit bättre fram emot eftermiddagen så det kändes skönt att kunna gå upp utan att det var överjävligt.
Fick däremot sluta tidigare istället, killarna är fortfarande kvar och gör klart. Får så dåligt samvete när jag lämnar dem i allt, har ändå tur då mina kollegor aldrig ifrågasätter varför jag måste gå hem, dem förstår.
 
Funderade mycket idag på vilka möjligheter som skulle kunna göra att jag skulle fixa att jobba mer och längre. Det optimala utifrån sjukdomen skulle ju vara att jobba hemifrån, mer än så kan man ju inte begära. Om jag inte kan jobba hemifrån så skulle det vara ett jobb där jag har utsatta timmar i veckan som jag själv får fördela uifrån hur jag mår. Dessutom skulle det vara så lite stress som möjligt så att om jag inte kan sitta så behöver jag åtminstone inte springa. Detta är ju det optimala, det man nästan bara kan drömma om! Det hemska är att skulle jag däremot tänka utifrån min personligehet och vad jag vill, då blir möjliheterna raka motsatsen. Jag VILL ju ha många bollar i luften, jag VILL ha många trådar att hålla i och mycket som händer på en gång. Jag vill INTE jobba hemifrån utan kollegor.
 
Ikväll kommer iaf Anna hit och håller mig sällskap en stund, ska bli trevligt. Hoppas jag inte blir sämre.
/Jeannie
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0