mitt livs värsta dag

Jag mår fortfarande kasst. Har haft extremt ont sedan i torsdags. I fredags var det lite bättre, jag klarade av att åka och äta med Christoffer och Dennis på eftermiddagen. Blev sedan sämre men definitivt inte så dåligt som jag mådde igår, på kvällen kunde jag dessutom gå bort till Jeffrey med Linda och hennes syster.
 
Men igår.. jag mins att jag haft fruktansvärt ont flera gånger under min sjukdomstid, dagar då man bara velat ge upp, då urinvägarna har varit så trasiga att man börjat kissa blod, då familj och vänner har kört in en till akuten (där dem har skickat hem mig med Alvedon). Gårdagen toppar allt, gårdagen toppar listan på de värsta sjukdomsdagarna jag haft på tre år. Och det är inte för att den dagen ligger färskast i minnet, jag har aldrig varit med om något liknande och hade inte Christoffer funnits så vet jag inte var jag hade varit idag..
 
Jag hade ont från det att jag vaknade klockan tio till att jag somnade vid tolv. Runt tre var jag redan så utmattad och hade så fruktansvärt ont att jag började gråta och kunde inte sluta. Det kändes som om urinvägarna hade slitits sönder. Strax därefter tappade jag fattningen helt, blev apatisk och började gunga fram och tillbaka, kunde inte sluta. Christoffer sa till mig att jag skrämmer honom och när jag såg på honom kunde jag verkligen se rädsla i ögonen. Några timmar senare när jag satt på toa och hade lyckats lugna ner mig lite kände jag plötsligt hur något kom ut när jag kissade. Det visade sig vara stora klumpar av slem, jag är helt säker på att det var bitar av min slemhinna. Det jag funderar på är bara om det är Uretriten i sig som gör att slemhinnan inte är som den ska eller om P-pillrena jag ätit i tre månader kan ha något med det att göra. Hormonella preventivmedel gör ju så att slemhinnan blir extra seg, om man redan har problem med slemhinnan så kan slemhinnan klumpa sig och inte längre uppfylla sin funktion, att smörja systemet.
Efter detta bröt jag ihop, jag blev så rädd. Christoffer åkte och köpte havtornsjuice och Omega-3 tabletter för att jag så fort som möjligt skulle kunna hjälpa slemhinnorna på traven. Christoffer övertalade mig också att det fick vara nog och att jag skulle ta smärtstillande hur rädd jag än är för alla biverkningar. Så smärtstillande fick det bli och en timme senare blev det faktiskt bättre. Jag kunde börja prata och samtala klokt, jag andades lugnare och jag kunde sitta still. Vid 23 var det så bra att jag kunde gå och lägga mig med värmeflaska och sen tillslut somna.
 
Idag förväntar jag mig tyvärr samma procedur som igår om jag inte tar smärtstillande så jag har redan börjat stoppa i mig tabletter. Jag har redan hunnit vara uppe på en sjua men det gick ner efter att jag tog smärtstillande, tyvärr har det blivit lite värre igen så jag vågar inte hoppas någonting. Bara önskar för allt i världen att jag slipper en dag till som igår.
 
Finns det någon som har något tipps på mer saker som är bra för slemhinnorna? skulle vilja kunna boosta så mycket det bara går men apoteket är ju stängt och jag vet inget som går att köpa i vanlig livsmedelsbutik förutom omegatabletter. Någon som har erfarenhet av något?
 
/Jeannie


Kommentarer
Mia

Tyvärr tar det upp till några veckor att få riktigt bra effekt av havtornnskapslar och omega 3, sa dom till mig på hälsokostaffärn :/
Mina slemmhinnor blev helt paj när jag som sextonåring började med det :( uvi-erna avlöste varandra och svampinfektioner och till sist vestibulit som 21 åring. Då slutade jag tvärt.
Det blev till att köra brandkårsmetoden efter det ( dra ut och spruta) eller kondom ;)
Läste på massor om bieffekter av P-piller och insåg att det är vansinne att stoppa i sig hormoner.
Om det går tycker jag du ska skippa P-piller helt.
Kram

Svar: Okej, men det är ju iaf en investering för kroppen att käka kapslarna osv. Tänker på att om mina slemhinnor är paj nu.. när jag är 20 år. Hur kommer de då vara när jag är gammal och slemhinnorna blir dåliga på naturlig väg liksom.
Ytterligare en historia som styrker P-pillers negativa inverkan alltså! Det är ju sjukt, att läkarna inte fattar det själva! Jag sa till en sköterska en gång när hon undrade varför jag inte ville äta P-piller, att jag tror min kroniska uretrit bland annat beror på P-piller. Hon nästan fnös åt mig! menade på att det bara var nonsens och det absolut inte kunde vara på det viset.
Ser fram emot den dag då det på löpsedlarna står "P-piller orsak flertal kroniska sjukdomar"

Jag har bestämt mig för att aldrig börja med P-piller igen. Jag tänker inte riskera att sjukdomen förvärras pga. det. Förvärras uretriten så vill jag veta att det inte är självförvållat!

Tack för att du delade med dig av den här erfarenheten, känner mig starkare i mitt beslut!

Kram Jeannie
None None

2013-08-10 @ 22:19:18


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0