Jag fixade hela passet! Två timmar innan jag skulle sluta började jag få känningar och förstod att någonting var på gång, en timme senare blev trängningarna jättestarka och tillslut gick det inte att kämpa emot längre. Gick på toa, fick såklart ont men då var det 20 minuter kvar tills jag slutade så jag bestämde mig för att jag "minsan skulle visa att jag fixar det". Tror Fanny pratat om det tidigare, att det kan vara ett bra sätt att ta sig igenom något när man har ont, att helt enkelt göra det till en slags tävling med sig själv. Att se det som en utmaning.

 

Nu har jag varit hemma en timme, suttit på toa en halvtimme och resten i soffan med värme. Sitter här och stålsätter mig för att jag snart ska behöva resa mig och åka tillbaka till affären för att handla. Christoffer stänger ikväll vid 22.00 så jag tänkte göra lite matiga mackor till middag men har inte det jag vill ha hemma så jag tänker alltså tvinga min kropp till att för en gångs skull lyssna på vad jag vill.

 

Fick tid hos min läkare på torsdag. Då ska jag ta upp:

 

 

Nej, nu tänker jag åka och handla.

 

/Jeannie