Smärta utan uppehåll

Jag börjar bli orolig, över exakt vad vet jag inte men över att något med min kropp är ännu mer fel än vanligt. Under eftermiddagen i torsdags fick jag ju trängningar och smärta. Det brukar hålla i sig i några timmar och sen sakta men säkert lugna ner sig om jag vilar, ser till att sitta med värme osv. Den här gången hade jag fortfarande trängningar när jag vaknade på morgonen i fredags (igår). För första gången på väldigt, väldigt länge hade jag trängningar och smärta hela dagen, visst gick det lite upp och ner men jag kunde inte någon gång under dagen säga att jag inte hade ont. Innan jag somnade igår kväll tänkte jag på vad jag skulle göra idag och det var helt självklart för mig att jag idag skulle må bättre eftersom den här sortens smärta aldrig brukar hålla i sig så länge. Jag vaknade 6.30 av trängningar, gick på toa, gick tillbaka igen och somnade. Vaknade klockan tio och hade fortfarande trängningar. Nu är klockan halv sex och jag har inte kunnat säga någon gång under dagen att jag inte haft ont.
 
Jag har kunnat göra saker idag ändå men det har helt och hållet berott på att jag vägrat sitta still. Jag har behövt sitta långa stunder på toa och jag har behövt sitta still med värme men det har gått att stå emot och då har jag gjort det. Det är definitivt inte alltid det går att göra så och det är den sortens smärtor som jag är van vid att dem håller i sig så här länge. Det här känns bara som om någon jävlas med mig, smärtorna tillåter mig att göra saker men jag får inte lov att njuta av det.
 
Jag har storstädat i lägenheten och det känns grymt skönt så här efteråt när jag får lov att sitta med värme och njuta av hur rent och fint det är. Dock har jag lovat Christoffer att laga mat ikväll och det känns inte så lockande längre. Ni som inte har urinrörssmärtor kan ju pröva att köra upp något i urinröret, städa i tre timmar och sen ställa er och laga mat. Jag är säker på att ni då också förstår vad jag menar! ush, vad bitter jag låter. Inte meningen, men åhhh vad jag undrar varför någon över huvud taget ska behöva gå igenom det häääär!?
 
/Jeannie


Kommentarer
Cicci

Hej. Du är inte ensam om att gå igenom de enorma smärtorna. Jag får riktigt ont ca 1 gång i halvåret. Annars kommer de i vågor resten av tiden. Har märkt en sak som funkar på mig, det är att inte tänka på "sin sjukdom". För om jag tänker på min onda Uretrit, så kan jag få min kropp att bli jätte dålig. Därför kör jag på omvänd psykologi =) Men, det finns helvetes perioder som man undrar varför man inte bara kan få somna in, och då har jag ändå en kär pojkvän hemma. Sen har jag accepterat att jag inte kan bli frisk. Jag har nu märkt av att jag klarar av att Cykla. Jag gick mycket innan, och det förvärrade mina sympton. Hm.. Vad gör jag mer när jag har ont? Jo jag proppar i mig ibumentin (600mg), och försöker sova så mycket som möjligt. Brukar bura in mig i täcke och kolla film, klä sig varmt. Dricker bara kallt vatten. Och då ska det va sånt som legat i frysen. Dricker mao inget surt. Provade åkerfräken te, men de funkade inte på mig. Har även kört utvidgning av urinrör samt de har sprutat in terracortil. Det funkade delvis på mig. Det är synd att inte läkarna tar detta på allvar, för jag kan tycka att vi med denna enorma smärta borde få guldmedalj för att hålla ut! Hoppas din smärta försvinner och att du får uppehåll, och kan få tillbaka styrkan. =)

Svar: Roligt att du hittat hit Cicci! Allt det du tar upp har jag prövat utan större resultat. Jag har för länge sen slutat att ta alvedon, ibumetin och liknande då det inte gör någon som helst inverkan, glad över att du känner att det gör skillnad för din smärta.
Det man försöker trösta sig med är att man inte är ensam, det dyker upp allt fler här som skriver och vill dela sina tankar vilket både Fanny och jag är enormt glada över. Tyvärr gör varken mina eller fannys symtom sällan uppehåll så då får man söka tröst i varandra istället.
None None

2012-08-20 @ 20:07:34
Cicci

Ja, det är bra att ni har varandra =) Det betyder mycket att man har människor i sin närhet som förstår. Har fått mycket tips ifrån er blogg, och jag kommer att fortsätta att läsa den =)=)

Svar: Det finns inga ord som beskriver hur mycket det betyder! Det var roligt att höra, välkommen! :)
/Jeannie
None None

2012-08-24 @ 10:22:56


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0