Har inte hört av mig på ett tag nu, det kan bli så ibland!

Var ju på konfaläger sön-tis. Börjar märka av just den här delen av depression som innebär att man drar sig för att vara social. Jag har undvikit att umgås med folk mer och mer, och nu på konfalägret var det faktiskt jobbigt. Mycket ångest.
Ikväll är det en halloweenfest med många vänner som jag taggat länge, men jag far nog inte. Jag orkar inte vara social.

På tal om depressionen så var jag hos kuratorn igår! Det handlade mycket om hur nära och kära ska hantera mitt mående. Hur man ska orka leva med mig utan att själv gå sönder. Det var väldigt givande faktiskt! Varenda gång jag får bekräftelse på att känslorna och ibland mitt agerande utifrån dem inte är jag, utan ett mörker som lagt sig över mig, blir jag lugnare.

Uretriten gör som vanligt. Stör så mycket den kan ibland, lugnare ibland. Uretriten har faktiskt hållt sig på ganska samma nivå ett tag, den känns hyfsat förutsägbar nuförtiden! Å jag är dessutom inne i en bättre period tror jag, jag är rörligare än förra månaden!

Som Jeannie sa så äre en vecka kvar tills hon kommer upp!
Ska bli så skönt att få kramas å ba va med en person som jag inte känner några prestationskrav inför, som det är okej om jag mår dåligt inför!

/Fanny