Vill, men kan inte
Just nu mår jag som sämst de första timmarna på dagen och de sista. Jag har alltid vart lite extra kass på morgonen, det känns som naturligt på något sätt. Att jag är sämre på kvällen tror jag beror på att jag då har rört mig en del under dagen när jag väl mått bättre, och helt enkelt blir sämre utav det.
En sak som börjat irritera mig mer och mer när jag mår bättre är hur min kropp mår i övrigt. Även om jag inte har så superont så orkar jag ändå ingenting. Jag är helt slut i kroppen - jämt. Även om jag sovit okej, ätit ordentligt.. Min kropp orkar ingenting. Allt är jättejobbigt. Att ta en dusch är verkligen ett projekt, att stå upp när jag diskar är ett helvete. Just att jag inte har någon energi är något som får mig att ana endometrios ännu lite mer.
Folk som känner mig vet att jag alltid varit driven på många sätt. Jag vill förändra världen. Jag tycker att djurrätt är jätteviktigt, så jag äter vegetariskt (fast oftast veganskt). Jag är konfaledare, för jag vill träffa ungdomar och få dem att må bättre, få dem att förstå att de är allihop fantastiska och värda att älska.
På senare tid är feminism väldigt viktigt för mig, och att krossa fördomar. Den nya gay-lagen i Ryssland får mig att vilja gråta hela tiden, hur folk pratar om andra människor när de inte är där osv. Det är så mycket jag känner att jag vill göra! Och här ligger jag, i soffan. Gör ingenting. Det har känts jobbigt att inte kunna göra det jag brinner för.
Det jag upptäckt att jag faktiskt KAN göra är att läsa på om olika utsatta grupper så att jag kan försvara dem och krossa fördomar i diskussioner med andra människor.
I lördags började några prata illa om Jehovas Vittnen, och jag insåg att jag faktiskt inte vet någonting om deras tro. Jag la ner en himla tid på att läsa på om JV, och upptäckte ju mer jag läste att det som jag hade hört inte alls stämde. Fördomar. I framtida diskussioner känner jag att jag kan göra världen till ett lite bättre ställe genom att förklara varför man tänker som man tänker inom den tron, när någon börjar prata illa om dem.
Man behöver inte sympatisera, men att ha förståelse och tolerans tror jag är viktigt.
Oj, wall of text här.
Aja, behövde bara skriva av mig. Jag känner att jag kan göra lite skillnad från soffan iallafall! :)
/Fanny
Folk som känner mig vet att jag alltid varit driven på många sätt. Jag vill förändra världen. Jag tycker att djurrätt är jätteviktigt, så jag äter vegetariskt (fast oftast veganskt). Jag är konfaledare, för jag vill träffa ungdomar och få dem att må bättre, få dem att förstå att de är allihop fantastiska och värda att älska.
På senare tid är feminism väldigt viktigt för mig, och att krossa fördomar. Den nya gay-lagen i Ryssland får mig att vilja gråta hela tiden, hur folk pratar om andra människor när de inte är där osv. Det är så mycket jag känner att jag vill göra! Och här ligger jag, i soffan. Gör ingenting. Det har känts jobbigt att inte kunna göra det jag brinner för.
Det jag upptäckt att jag faktiskt KAN göra är att läsa på om olika utsatta grupper så att jag kan försvara dem och krossa fördomar i diskussioner med andra människor.
I lördags började några prata illa om Jehovas Vittnen, och jag insåg att jag faktiskt inte vet någonting om deras tro. Jag la ner en himla tid på att läsa på om JV, och upptäckte ju mer jag läste att det som jag hade hört inte alls stämde. Fördomar. I framtida diskussioner känner jag att jag kan göra världen till ett lite bättre ställe genom att förklara varför man tänker som man tänker inom den tron, när någon börjar prata illa om dem.
Man behöver inte sympatisera, men att ha förståelse och tolerans tror jag är viktigt.
Oj, wall of text här.
Aja, behövde bara skriva av mig. Jag känner att jag kan göra lite skillnad från soffan iallafall! :)
/Fanny
Kommentarer
Trackback
