Hormoner alltså..

Jag verkar aldrig förstå att hormoner har sådan kontroll över mina känslor!
Nu har jag just fått mens, och går då genast ner i en depression med stor frustration och ångest. Förutom att jag är oälskad och ful och alla andra klassiker, så är ju mitt liv förstört osv. Jag börjar då tänka att "allt det här bra finns ju i mitt liv", men det påverkar inte känslorna helt och hållet. Även om jag har en klump i bröstet ännu, så vet jag om att det inte är så på riktigt.
När man mår som sämst är det svårt att tänka rationellt.
Efter några timmars övertalande så har jag i alla fall kommit fram till att jag har det ganska bra ändå! :)
Helt sjukt att ens personlighet kan ändras så mycket!

Har för övrigt haft väldigt ont senaste dygnet (och sovit kasst hela veckan pga smärtan), men blev bättre några timmar så jag kom ut en stund. Har mest legat i sängen och vilat.

Ikväll blir det en jättegod paj som mamma gjort till middag, sedan spel eller film med familjen! Min storebrorsa från Göteborg är uppe och hälsar på, så jag vill bara må bättre och umgås med honom!

Kram på er!

/Fanny


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0