Sick of crying, tired of trying. Yes, I'm smiling, but inside I'm dying.
Vaknade för kanske 2 timmar sedan, 2 på natten alltså. Helt omöjligt att somna om, har så ont.
Det känns overkligt, att mitt liv ser ut såhär. Alla gånger jag velat slå mig själv och vakna upp från den här mardrömmen. Många gånger tror jag knappt själv att det här verkligen händer. Att jag förlorat 5 av mina tonår till det här. Jag får en bra natt, sedan tror jag att det kommer vara så föralltid. Ibland önskar jag att jag kunde ge upp hoppet lite mer, så att jag slipper bli besviken hela tiden..
..men hoppet är det sista som dör, va?
/Fanny
..men hoppet är det sista som dör, va?
/Fanny
Kommentarer
Trackback
