Dystert
Det börjar bli väldigt dystert här i bloggen.. jag är rädd att jag ikväll inte kommer kunna ändra på det heller. Jag mår bra ikväll, har inte ont och har inga trängningar. Men jag är ledsen, och livet känns väldigt tungt. Jag mår nästan sämre när jag inte har ont, livet tynger mig mer då. Jag får ju liksom smaka på livet ibland, som ikväll, men fortfarande med vetskapen om att när som helst kan det tas ifrån mig. Jag går och väntar på att den rivande, skärande smärtan ska komma tillbaka, göra mig frihetsberövad igen.
Önskar man kunde veta när det skulle ta slut, när man någonsin kommer få sluta vänta.
/Jeannie
Kommentarer
Trackback
