Ny medicin

Under de två dagarna jag inte skrivit något har jag haft trängningar och svagt rivande. Har kunnat vara i skolan på förmiddagen så det har absolut varit helt okej men på på kvällarna har det varit sämre. Har nyligen upptäckt att jag ofta mår sämre när jag är ensam hemma än när Christoffer också är hemma. Snacka om att han verkligen har en lugnande inverkan på mig när jag till och med känner det fysiskt, tur jag har honom!

Imorse vaknade jag med trängningar som vanligt, inte trängningar som när man måste springa till toaletten utan trängningar som man ändå kan stå emot. Efter att ha varit uppe en stund blev jag tillslut så kissnödig att jag var tvungen att kissa, alltså inte pga. trängningar då utan normal kissnödighetskänsla. Till min stora förvåning kom ingen smärta. Under hela den tiden jag var i Dalhem med klassen mådde jag bra, inget ont och inga trängningar. Otroligt skönt men man har ju svårt att tänka på något annat ändå eftersom man då funderar vad det är som gjort att man inte har ont?? Nu ikväll har ett svagt rivande kommit tillbaka, inte så jag "lider" av det men vi får väl se om det blir starkare.

Jag har börjat att ta slemlösande morgon och kväll. Min läkare ville att jag skulle pröva det eftersom han anser att det borde lösa upp segt slem i hela kroppen. Nu vet inte jag hur mycket Fanny och jag egentligen har berättat om det rent medicinska gällande Uretit med teorin med slemlösande har att göra med att hos en uretritare har slemet i urinröret/blåsan stelnat till små kristaller. Det finns alltså inget som smörjer och som att inte det vore nog river ju även dessa små kristaller. Sen kan ju ingen till hundra procent säga att det här är en korrekt beskrivning av sjukdomen eftersom ingen forskat på den men det är en teori från en del läkare.

Nu är alltså min dagliga medicin Acetylcystein 200 mg, en slemlösande brustablett som jag tar morgon och kväll samt Vesicare 10 mg varje morgon mot överaktivblåsa, ska alltså dämpa trängningar.

Har också fått en ny sorts akutsmärtstillande! Ser nästan fram emot att få pröva den.. eller nej det gör jag inte men jag vill gärna veta om den funkar för mig.

/Jeannie


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0