Läs och se hur jag går från 0 på humörskalan till stort livspepp
Idag har jag mått mycket bättre! Helgen blev rätt jobbig, men idag har jag haft en asbra dag. Njurbäckeninflammationen börjar sakta, men säkert, försvinna ur min kropp, och uretriten har varit sjukt bra idag.
Så bra som jag varit under dagen idag har jag inte varit på länge!
....och nu hamnade jag på toan för 1 h sedan.
Fuck. Så otroligt trist.
Imorgon tar jag studenten, då vill jag ju må bra?
Jag har sjukt ont nu.
Snälla, snälla kroppen, kan du låta mig må lika bra imorgon som jag mått idag?
Jag har nu slut på bra smärtstillande. Imorgon har jag inga genvägar. Om jag inte mår bra så finns det inget att göra åt det. Då missar jag sista dagen med klassen som verkar bli awesome.
Det är som att min kropp retas med mig genom att ha mått så bra, för att sedan må så dåligt när jag verkligen vill må bra.
Gräset är grönare på andra sidan, men om man inte tvingas se på det så går det rätt bra ändå.
Okej, om 6h ska jag börja göra mig snygg inför studenten.
Sex timmar har min kropp på sig att bli bättre + sova.
Lite tight kanske.
Åh, en utmaning, haha, en utmaning får mig alltid peppad, även om den är lika tragisk och trist som denna.
Bara genom att skriva att det kan bli "lite tight" så blev jag råtriggad.
Att klara av en dag då jag inte fått någon sömn, har jag gjort tidigare. Om jag inte sover i natt så får jag iofs 2 riktigt kassa nätter i nacken, men det vet jag om att jag klarar med. Sömn kommer jag alltid få senare, det löser sig.
Trägningarna kommer jag lösa med våld om det så krävs, kateterisera med jämna mellanrum så att JAG VET att det är tomt. Då kan det kännas som att jag kissar på mig hur mycket det vill. Om jag fortfarande är sjukt nojig kan jag väl ha binda på mig, i mer psykiskt än fysiskt syfte.
Mot smärtan har vi min vinnarskalle och alkohol, haha. Om jag överlevt 4.5 år med den där skitsmärtan, så klarar jag även morgondagen.
Jag längtar tills när jag går ut ur huset, mår awesome och säger till mig själv: "Told you so".
Shit, jag är verkligen oslagbar.
Fuck you, urinrörskatarr. Det här kriget kommer du inte att vinna.
/Fanny
Så bra som jag varit under dagen idag har jag inte varit på länge!
....och nu hamnade jag på toan för 1 h sedan.
Fuck. Så otroligt trist.
Imorgon tar jag studenten, då vill jag ju må bra?
Jag har sjukt ont nu.
Snälla, snälla kroppen, kan du låta mig må lika bra imorgon som jag mått idag?
Jag har nu slut på bra smärtstillande. Imorgon har jag inga genvägar. Om jag inte mår bra så finns det inget att göra åt det. Då missar jag sista dagen med klassen som verkar bli awesome.
Det är som att min kropp retas med mig genom att ha mått så bra, för att sedan må så dåligt när jag verkligen vill må bra.
Gräset är grönare på andra sidan, men om man inte tvingas se på det så går det rätt bra ändå.
Okej, om 6h ska jag börja göra mig snygg inför studenten.
Sex timmar har min kropp på sig att bli bättre + sova.
Lite tight kanske.
Åh, en utmaning, haha, en utmaning får mig alltid peppad, även om den är lika tragisk och trist som denna.
Bara genom att skriva att det kan bli "lite tight" så blev jag råtriggad.
Att klara av en dag då jag inte fått någon sömn, har jag gjort tidigare. Om jag inte sover i natt så får jag iofs 2 riktigt kassa nätter i nacken, men det vet jag om att jag klarar med. Sömn kommer jag alltid få senare, det löser sig.
Trägningarna kommer jag lösa med våld om det så krävs, kateterisera med jämna mellanrum så att JAG VET att det är tomt. Då kan det kännas som att jag kissar på mig hur mycket det vill. Om jag fortfarande är sjukt nojig kan jag väl ha binda på mig, i mer psykiskt än fysiskt syfte.
Mot smärtan har vi min vinnarskalle och alkohol, haha. Om jag överlevt 4.5 år med den där skitsmärtan, så klarar jag även morgondagen.
Jag längtar tills när jag går ut ur huset, mår awesome och säger till mig själv: "Told you so".
Shit, jag är verkligen oslagbar.
Fuck you, urinrörskatarr. Det här kriget kommer du inte att vinna.
/Fanny
Kommentarer
Trackback
