Mår verkligen inte bra idag, men är ändå rätt glad och nöjd! Skönt! De senaste månaderna har jag fått ta så ofattbart mycket skit, plus haft väldigt ont, så den där "alltid-glad"-Fanny har fått ta lite stryk.
Jag börjar känna igen mig själv mer och mer, vilket är underbart!

Skickar ett gäng kramar till Jeannie, som fått se gräset på andra sidan staketet, för att sedan påminnas om att hon inte klättrat över det än. Skickar också ett gäng kramar till Birgitta, som verkar uppleva något liknande.

Tack för alla kommentarer vi får, det är så givande att få höra av er och inte bara dela med oss utav våran visdom :) Kom ihåg att vi svarar i kommentarsfältet, så kika in på inlägget ni kommenterat så får ni se våra svar!

Imorgon har det gått ca 2 veckor sedan jag fick ketogan utskrivet, och min läkare har förnyat mina recept mkt tidigare än så förut, så nu borde det gå att få ut mer smärtstillande! Självklart inte problemfritt, men ändå! Är så rädd att de kommer bitcha. Jag kan inte hantera ännu en allvarlig anklagelse, eller att bli misstänkliggjord och att behöva kämpa för att folk ska tro mig. Imorgon vore det väldigt lämpligt att få lite slack, vi håller väl tummarna.

Kram på er!
/Fanny