Ännu en natt jag varit uppe på grund av min dumma sjukdom.
I natt var det dock inte på grund av smärta riktigt. Alltså, jag hade såklart väldigt ont, men det som gjort att jag vridit mig hela natten, sprungit upp 1000 gånger och inte fått en enda sekunda utav sömn är obehaget i blåsan. Det är det värsta obehaget på länge. Det är som en muskel som hamnat snett, som man bara vill massera bort. Jag kan liksom inte ligga stilla så länge det ligger i. Dock sitter obehaget liksom inne i kroppen, och direkt jag börjar massera blir jag superkissnödig och får mycket ondare, och dessutom försvinner inte obehaget. Inget verkar hjälpa. Smärta har jag lärt mig hantera, och när det blir mer än jag kan hantera så har jag smärtstillande. Det här? Nah, det här vet jag inte hur man ska skjuta bort.

Jag känner mig lite hjälplös och liten nu. Om 3.5 h börjar jag jobba.. Ååh, jag vill verkligen inte att mamma ska hoppa in för mig igen. Det är hennes sista semestervecka, och jag har redan låtit henne jobba jättemycket på sin semester.

Åh, nu är jag sjukt desperat. De 14:e augusti har jag nästa läkarbesök, och då ska jag träffa ett smärtteam med nya läkare. Herregud, jag kommer behöva må såhär en månad till innan jag ens börjar prova något nytt.
Okej, panik. Nu ska jag kolla på någon serie och göra allt jag kan för att bara få ligga stilla.

Godnatt. Eller godmorgon kanske det är.

/Fanny